Bildbomb :) Och lite om vårens tävlingar

Detta inlägg blir mest en bildbomb på hur underbart glad Zonda blivit efter kastreringen för 6 månader sedan :D Men först lite text :P



Sen har vi även tävlat lite i vår, för första gången på två evigheter!
En start i LK2 som resulterade i uppflytt och 9 - 10p på ALLT utom rutan som vi nollade. Men trots nollad ruta blev vi uppflyttade på 164p. Och detta i ett blåsväder som gjorde att Zonda nästan lättade i vindbyarna ^^ (På riktigt - jag fick vänta på att hon skulle landa med framtassarna innan jag gick, när vi blev kommenderade framåt på läggande under gång.)

Vi har även vågat oss på ännu en start i appellsök! Förhoppningen var så klart att bli uppflyttade, men det var inte målet. Målet ar att ha roligt, att få köra ett fullt sök och genomföra hela tävlingen. Och det lyckades vi med. Inte utan lite incidenter såklart, men vi lyckades. Så nu vet jag hur en brukstävling kan vara.
När vi klev in på sökbanan så skickade jag Zonda och hon sprang ut så fint ungefär där jag skickade henne. Rutan var väldigt sned, så vänster var nästan rakt bakåt, och höger var snett framåt. Så det blev några fler skick på vänster sida för att få med sig hörnet ordentligt och det fick vi. Dock tyckte Zonda att den där figgen som satt där behövde en ordentlig utskällning - inte okej när man är rullhund. Så jag kallade in henne och skickade på andra sidan, tomslag, skickade på vänster igen - och ännu en gång skällde hon ut figgen istället för att markera. Här fick jag en plan att om jag får henne att markera figgen på andra sidan så kanske hon fattar vad det var hon skulle göra på vänstra figgen.

Och så blev det. Det blev en träff på högerfiggen, klockren och jättefin. Den figgen låg ihopkrupen under massa granris, man såg bara skorna. Efter det skickade jag ännu en gång på vänsterfiggen och Zonda går ut fem meter och blindmarkerar (tar rullen utan att vara hos figgen, sånt ger avdrag, framförallt när det var så tydligt som här), jag kallar in och skickar igen på samma ställe. Vi det här laget vet jag ju var figgen är, så när precis när Zonda är framme så kallar jag in henne - hon gör en klockren och tyst markering och även fint påvis.

Betyg 5 och 6 av de två domarna. Avdrag för utskällning av figg och blindmarkering. Men jag var skitnöjd - Zonda hade trots trasslet tuffat på slag efter slag och till slut hade min plan lyckats!

Och eftersom Zonda fått för sig att man inte ska kladdas på när man tränar så nollade vi budföringen - och därmed även uppflyttningen.

Lydnaden gick sisådär. Det var lååång väntetid mellan söket och lydnaden, och jag borde satt in Zonda i bilen mycket tidigare, men hon strosade runt och  mös på klubben vi var på, så jag hade inte hjärta att göra det ^^ Hon var mao inte så peppad när det väl var dags för lydnad. Jag trodde stenhårt att vi skulle nolla linförigheten så som det såg ut, men vi fick 7 - 7... det var ju bara att tacka och vara glad. De andra momenten, förutom framförgåendet, fick vi höga betyg på.

Dagen slutade på 230p men ingen uppflytt. Jag är dock nöjd med dagen! Visst, man har ju alltid i huvudet "tänk om hon markerat första figgen som hon brukar och ska"... osv... men jag är ändå nöjd och var det då oxå :)

Lite random bilder från senaste veckorna!

Första söket för året i lite värme. Det tyckte pumin va JÄTTEJOBBIGT! :P

Bättre då att busa runt vid Axamosjön, varma dagar, tycker Zonda. Hon får dock inte alltid bestämma. ^^

Frukostben i det gröna

Eller Langos på marknaden i Jönköping. Mycket uppskattat! 

 Just ja, vi har ju skaffat råttor. Lady Sybil och Lady Margolotta. Här myser Zonda och Margo på fönsterbäcket :)

En blöt och geggig dag vid Vätterns strand 

Den här nosen!

Repris på foton från i julas. Pälsen har ju blivit MYCKET bättre! Men hon är fortfarande helt kal över korset... rätt opraktiskt om vintern. Hoppas hon inte blir så här illa även nästa vinter.. hoppas.

Attityden tillbaka i träningen!

Innan kastreringen var det lönlöst att träna eller tävla lydnad, men nu vill vi ut på tävlingsbanorna å det snaraste! Attityden senaste tiden har varit helt fantastisk och hon mår bara bättre och bättre! Igår lekte hon med en ettårig pumi, och Tant Zonda snart 6 år var minst lika busig som ettåringen. Det är så härligt att se! Och ikväll tränade vi lite lydnad igen, och vilken attityd! hon svävar fram! Det är så underbar härligt att se sin hund må så bra igen! Detta på filmen nedan är i en helt främmande lokal, där det var flera andra ekipage och det ekade mycket, men hon höll ett fantastiskt fokus!

Det var allt för denna gången, ska försöka uppdatera oftare, och inte en vägg av text i halvåret.

Tacka vet jag vänner!

Som ni nog noterade i förra inlägget så har jag som tappat hoppet med att någonsin kunna tävla med Zonda i nåt som har med lydnad att göra. Men jag har ändå inte velat ge mig helt...

Jag anmälde oss till en kortkurs (3ggr) i Flyball. Jag tänkte att detta är något nytt, lite fart. Det gick ju siså där. Men men, jag å J tränade lite på agilityplan en dag oxå, tränade flyball, Och Zonda kom igång riktigt bra... fast bara när J tränade med henne... jag är inte lika kul... Men skam den som ger sig.
Det har varit uppehåll i sökträningen, folk har varit bortresta å så, så inte ens det har vi kunnat göra. Men igår var det föreläsning på min klubb, och efter det gick jag ut och satt i solen och myste och kollade på andra som tränade.. Sen tänkte jag att... Zonda är ändå på rätt bra humör... Bad M att hjälpa mig lite, coacha å så, och se om det gick att få nån fart på lilla fluffet. Och jovisst, visst gick det :)

Hon gick fot med stort intresse till och med. Okej, hon är inte samma driviga lilla fluff som för ett år sedan, hon beter sig helt annorlunda, och vill helt andra saker. Det är fortfarande sant. Hon är en mogen dam(tant) idag (på hela 5 år...). Hon kan själv.
Så det utgick vi ifrån, att hon skulle få bestämma, det skulle handla om att hon försökte lura mig på godis, snarare än att jag skulle tjata på henne så hon går fot. Detta är skitsvårt även när man har en coach som står och tjatar på en, själv vet jag inte om jag vågar mig på det än.

Älskade soffhund!

Reflektioner från senaste tiden.
För å bli lite teknisk: Det går inte att säga fot, och tro att hon ska hålla den positionen, trots att hon utan tvekan vet precis vad som menas. Nej, där anser hon att "Matte, om inte du kan fot än, så träna du på det. Jag kan det redan."

Hon har krav idag. Hon lyder inte för att lyda. Hon vill ha en uppgift. Som i flyballen, hoppa över ett hinder, trist. Hoppa över ett hinder och hämta en boll, och hoppa tillbaka - Now we're talkin'! Det fixar hon!
Så till fotgåendet. Dels går jag aldrig raksträckor under träningarna nu, jag går i cirklar, åttor och serpentiner. Ökad gång, sakta gång, normal gång och jogging. Men aldrig tekniska svängar, te.x 90grader vänster eller "helt om". Stora vida svängar ska det va.
Och sen började jag med att jobba upp henne lite granna, när hon hade fokus på mig så började jag gå, då fick hon trava ifatt och visa intresse på vänster sida - för att först få ca en sekunds tystnad från mig och sedan muntligt beröm och sen en godisbit.
Jag har ju gjort något för att hon ska tycka att jag inte är så kul på appellplan, så godisbiten ger jag samtidigt som jag berömmer med gullig röst och börjar backa några steg och ger henne godiset då. Tanken är att då får hon söka upp mig och få godisen, och slipper få mig som hukar sig över henne/trycker in godisen. Det verkade ha önskad effekt iaf, men det är för tidigt att säga än.
Så fort hon fått godisen tystnar jag, rätar på mig och går vidare, när hon tuggat klart (hon kan inte gå o tugga samtidigt) så får hon än en gång trava ifatt och få beröm och belöning när hon kommer. Godiset varvar jag med leksak, igår var bästa leksaken en petflaska jag kastade några meter, de prasslar så gött tycker liten ^^
Jag använde en kamptrasa lite oxå, men inte lika mycket, hon har som sagt inte samma jävlar-anamma längre, så den användes inte lika flitigt.

Detta, med flera pauser, fungerade väldigt bra, efter 3-4 leksaks belöningar (ink paus) så fick det räcka, och vi gick av planen. Det som gjorde mig varm i hjärtat var att på väg av planen (då hade vi hamnat en bra bit in på södra plan) så gick hon spontanfot hela vägen :) Så ja, då fick hon mer beröm :)

Våra problem i lydnadsträningen är så nya för mig, för de är så annorlunda mot de problem vi haft förut, och helt olikt min hund. Men hon anser sig vuxen idag.. så nu får jag tänka nytt än en gång. Men i helgen tändes en liten liten gnista hopp om att vi kanske kanske kan komma ut på tävlingsbanan igen. Att bli godkänd och uppflyttad ur appellen vore för häftigt, men jag tänker inte ens starta om jag inte känner att det är rimligt. Jag tävlar inte för tävlandets skull. Nä, det ska finnas nåt bakom innan vi kliver ut på tävlingsbanan i sök.
Tacka vet jag vänner, för allt detta skulle jag inte kommit fram till på egen hand!

I övrigt tänkte jag mest bomba er med vårbilder!
Jag ÄLSKAR dessa hav av vitsippor som är just nu!

Jag fick för mig att börja med Paracord. Detta är försöket att göra ett kort påvisningskoppel till söket :)

Sökträning i snö + Föreläsning om spårträning

Mitt längsta inlägg på länge, läs så mycket, eller vad du vill :)


Föreläsning med Tobias Gustavsson och Jens Karlsson från SWDI


Idag hade Jönköpings Brukshundklubb tillsammans med Studiefrämjandet och Småland-Ölands Kennel Klubb bjudit in två killar från SWDI (Scandinavian Working Dog Institut) att föreläsa om spår, spårhundar och lukter. De jobbar även på SLU (Sveriges LantbruksUniversitet) som forskare.
Tobias har varit och föreläst på Jönköpings Brukshundklubb får nåt år sedan, den gången var temat "Lär dig leka med och belöna din hund". Den gången lärde jag mig så himla mycket så denna ville jag heller inte missa, även om temat var Spår, vilket jag inte håller på med. Dom är kunniga, på SWDI!

Zonda fick vila med husse när matte var på föreläsning

I alla fall, många av oss har ju en massa "ritualer" för olika typer av träning. Redan från första början på brukshundklubben har jag fått höra att en spårsele, den ska jag inte använda till något annat än just spår. Och bara då. Så att hunden lär sig signalen för när den ska spåra. Jag spårar aldrig, så den där spårselen (den gamla typen, med en rem tvärs över bogen) har hängt oanvänd, för den har jag inte vågat använda, det är ju en "spårsele". Tills nyligen, när jag gav upp spårandet och den blev en promenadsele istället.

I alla fall, detta har jag oroat mig för helt i onödan, enligt dagens föreläsare. Många av oss har så mycket ritualer och grejer vi pysslar med, både för hunden och oss själva, så när vi väl ska sätta igång så är hunden redan slut.
Tobias och Jens har i sitt arbete på SLU och SWDI tagit reda på mycket så klart, bland annat att dessa ritualer oftast inte behövs, och i fall med högtempade hundar är kan va rent förrädiska och stjälpa, inte hjälpa.
Detta var skönt för mig att höra, då detta med ritualer verkligen är nåt  som man får inbankat i huvudet på en brukshundklubb, men framförallt för att jag själv är riktigt kass på ritualer/rutiner. Jag har rutiner på morgonen när jag ska till jobbet. De sträcker sig ca 20 min in i framtiden och jag har bankat in dom under många år, även under skoltiden så klart. Men att få in detta på nåt annat ställe i livet är inte riktigt möjligt för mig.
Dessutom är det ett ganska sårbart system i vissa fall. För om nåt stör mig i dessa rutiner/ritualer så blir jag helt ur fas. Om nycklarna är borta på morgonen, det är ett typexempel. Då kan hela dagen bli usel.

Det tog ganska lång tid innan Sökhunden Zonda fick ett söktäcke. Trots att alla sa att det måste man ha, så att hunden förstår att det ska söka, så att man har ett tydligt tecken för just sök. Idag har hon ett söktäcke och har använd detta tillräckligt många gånger för att hon borde ha kopplat ihop det med söket.
Detta har inte skett. Vad hennes tecken för sök är, är mer "självklara" saker. Till exempel - Vi är i skogen, och det är folk där som beter sig på ett visst sätt (ganska ordentligt, de är inga svampplockare t.ex.). Ett annat tecken är att jag nog beter mig som om jag har tänkt träna sök, jag pratar peppande, men lågt med henne på väg till stigen, jag har med mig väskan, jag har inte på mig joggingkläderna, utan kängorna. Allt detta gör att jag rör mig helt annorlunda än när vi ska ut å springa, och detta märker hon så klart.
Så hon ger sig ut på sökslag efter sökslag och kämpar på. Figgar!

Som jag tidigare skrivit (tror jag) så får Zonda ibland köra sök iförd fleeceoverall. Med söktäcke utanpå.
Varför? Flera skäl. Om det är kramsnö så fastnar den i hennes päls och hon blir snabbt fylld med snöbollar i pälsen och kan snart inte ens gå. Plus att när hon ska ligga i bilen, så "tar man av" snön med overallen.
Ett annat är att hon saknar päls precis över korset. Varför vet jag inte exakt, bara att jag hittat just detta (med bra päls fram och på huvudet, och usel till ingen päls på bakdelen av hunden) på flera tikar i Zondas släktträd. Jag har fått höra att jag ger fel foder. Jag har prövat byta foder och de andra lika så, detta har inte påverkat så mycket.
Men i alla fall, jag vill inte låta henne bli kall på korset, då jag är övertygad om att  kalla muskler och explosivt arbete är direkt skadligt.
Zonda skiter högaktningsfullt i vilket. Hon springer på oavsätt vad jag sätter på henne. Och hon kan röra sig bättre i fleeceoverallen än i täcken eller täckoveraller av tyg.


Detta jag skrivit om föreläsningen är så klart bara en yttepytteliten del av dagen. Men det jag fastnade mest för, andra i salen fastnade så klart för helt andra saker :D


SWDI finns på webben: http://www.swdi.se/
Och på instagram: @swdiab


Sökträning i snö

Ja, jag lyckas inte hålla detta inlägg så uppdelat som jag tänkt mig, men jaja..
Igår på sökträningen var det nån minus och ganska mycket snö. Vilket innebär kramsnö och kallt. Overallen på Zonda och vips så var snöklumpar inte ett problem.
Det var nya figuranter med, det snön och den tuffa terrängen gjorde att jag bestämde mig för att inte avancera i träningen, utan backa lite. Detta var ju inte riktigt något vi hade tränat på så det visade sig vara ett bra val. Ställa krav som är lagom stora för situationen, inte springa i väg och tro att nu kan vi allt bara för att det gick så bra förra gången.

Zonda fick tuffa på ordentligt i snön. Hon är terränggående, men inte så stor, så hon får kämpa lite mer än våra träningskamrater Boxrarna och Reisenschnauzrarna (fast igår fick alla kämpa!). Men med rätt belöning och bra figgar så tuffar hon på. Det som gör mig glad är att hon inte saktar ner nämnvärt för varje skick. Jag blir alltid väldigt varm av att se hur hon kämpar på för att hålla tempot även om hon börjar bli trött. En bra fig är värd att jobba för! Rätt belöning är värd att jobba för!

Sök är kul, och som med allt annat, ju mer jag lär mig, desto roligare är det, och ju svårare är det :P Men Zonda verkar gilla svårt och tufft bättre än att göra sånt hon redan kan. Inte jättekonstigt kanske ^^



Heelwork to Music/Freestyle inoficiell tävling

Jag har haft vissa problem med att få Zonda att gilla Lydnadsträning på senaste tiden. Ja, senaste året egentligen. Hon "kan" ju redan allt ju... Och ja, det är ju skälet att vi börjat träna sök från första början (inte helt negativt).
Så en kväll för några veckor sedan så tjatade en kompis med (på) mig jättemycket att jag skulle vara med på en inoficiell Godisklasstävling i Freestyle/Heelwork to music. Sagt å gjort, jag skickade iväg en anmälan där en kväll.. med två veckor till tävlingen... hade inget program eller nåt. Planerade in en träning med en tjej som har Motiverade Hundar följande torsdag. Den träningen blev inställd, och eftersom jag haft dessa problem med Zonda vägrar jag träna själv, det ger ingenting bra. Så torsdagen innan tävlingen, som var på söndagen, var min första träning inför den. Ännu hade jag inget program eller en musikval.
På söndagen lyckades jag släpa mig iväg de va tio milen, hade killen som chaufför, och undertiden jag spelade låten på radion i bilen så skrev jag ett halvdant program i HtM-klassen. Fotgående på vänster och höger sida och mellan mina knän, samt några slalomsteg som byten mellan dessa, även nån snurr. Det blev PANG som slutkläm. Ca 1 minut långt.

Väl på plats lyckades jag öva in första halvan riktigt bra och resten fick jag "höfta till" när jag trodde att jag närmade mig slutet på min musik så "pangade" jag min hund och hon "dog" så fint så :)

Zonda ligger och väntar på sin tur

SÅ fint fot var länge sedan hon gick, utan vettig uppvärming eller nåt. ^^
Fördelen med denna träningstävling/godisklass var att man fick belöna hunden på planen. Jag valde att köra HELA programmet och sedan belöna henne MASSOR med, för tillfället, bästaste
leksaken. Och även det gick super, Zonda blev SÅ glad över att få kampa efter detta! Morrade så mycket att publiken började fnissa :) Goa hund. Min kamppumi!

Sen så är det rätt härligt att ha en pumi ibland. Deras blotta varelse gör att folk blir på bra humör, det är klart fördelaktigt i denna gren ^^
Nån gång när jag känner mig modig nog kanske jag lägger upp videon från denna tillställning... Så länge får ni hålla till godo med foton och printscreens från den.

Efter detta var jag väldigt peppad på att få ordning på fotgåendet och lydnaden öht. För jag tror mig ha upptäckt en sak, hon tycket fortfarande att det är kul, men inte på appelplanen. Det har blivit nåt med appellplan. Så vi kör inomhus ett tag, och här senast hyrde vi en liten inomhuslokal jag och en kompis, och tränade våra hundar korta stunder, och bytte sedan hund, tränade kort och bytte tillbaka och bytte rätt många gånger. Det fungerade toppenbra på båda hundarna, båda var så himla bra den kvällen! Inomhus funkar, sök funkar, ja men då kör vi på det då! :D

Träffade två supersöta Tibetanska terriertikar på tävlingen. Jag är fortfarande mycket svag för Tibbar :)

Debut i Lydnadsklass 2

Då har vi gjort debut i Lydnadsklass 2 (officiellt) bara en vecka efter debuten i Rallylydnaden :)
Detta på Smålandstenar bhk.
Det är en bit dit, och när klockan ringde 0500 så funderade jag på varför jag skaffat mig en hobby som gör att jag måste gå upp så tidigt på mornarna? Var på plats 1,5h innan samling (långt före de andra startande, men strax efter tävlingsledaren) och det var rätt bra. Min morgontrötta pumi behöver få tid att vakna när vi kommer fram, för i bilen gör hon sitt bästa för att sova.




Jag kände att vi inte hade tränat ordentligt/rätt/nåt sånt, och kände att, nej, några uppflyttningspoäng kommer det inte bli. Och folk är så gulliga "Men det kommer gå så bra så!" För man "får" ju inte tänka så, eller nåt sånt.
Men jag bestämde mig för att skita helt i poängen och öva på att tävla lydnad, gå ut och ha kul på planen även om det skulle dra ner poängen. Berömma henne på planen mellan momenten ordentligt ÄVEN om det drar ner helheten. Peppa henne i linförigheten ÄVEN om det drar ner poängen kraftigt.
Och om hon inte skötte sig med apporten så tänkte jag ta det på en gång, för inte ens på tävling tillåter jag dumheter.

Och denna inställning kändes skön. Okej, vi kommer inte få godkända poäng, men skit i det då.  Då ska vi HA KUL i alla fall. Det var skönt att gå in på plan och ha helt släppt stressen/pressen att behöva prestera, att ha helt andra mål med tävlingen.

Så, resultat: Ett protokoll FULLT av dubbel/extrakommandon :)

Plasts : 10 (40)
Hon har hittills bara gjort 10or på platsen. Men idag låg hon och tuggade på gräset eller en tass eller nåt. Jag kunde inte se, men det var inte samma lugn som tidigare. Men så har vi varit slarviga med platsträningen på senare tiden, för hon "ligger ju alltid så bra". Bakläxa Sanna! Oavsätt poäng!

Fritt följ: 6 (18)
På protokollet står det ek vp ss luft. EK är ExtraKommando, vilket är HELT sant. De var många och tydliga, men jag tror de var avgörande för att inte nolla detta moment helt idag. SS är snett sittande, och det stämmer alldeles säkerligen. Luft - ja, hon gick en bra bit ifrån mig.
Jag har inte riktigt vågat träna FF pga risken att hon ska tröttna på det helt, men idag kändes det som om hon har börjat glömma momentet till viss del. Hmm... Hur kombinera detta med att inte tråka ut henne..?

Läggande under gång: 8 (8)
Här står det föraren saktar in, och det är nog sant. Jag kände inte riktigt att hon var med mig, och hon har satt sig rätt ofta på senaste tiden, så jag var rätt nojig att så skulle ske även denna gång. Men hon la sig faktiskt, det var bara jag som klantade till det på denna. Lättare att ändra på mig här, än hunden, så det är bra att veta. Får vi ordning på fria följet igen så kommer läggandet att ge sig tror jag.

Inkallning: 6,5 (13)
Tusan, hon kom inte när jag ropade första gången, så jag sa HIT rätt snabbt igen. Och uppenbarligen gjorde jag nåt når hon satte sig fot oxå, att döma av protokollet (ek, avslut)

Rutan: 7,5 (22,5)
JAAAA! Hon sprang faktiskt in i rutan! Gallop in, började precis titta sig om efter leksak, jag typ skrek STÅÅÅ, hon vänder sig och tittar på mig och här tror jag att jag sa stå igen, för på protokollet står det ek.
Men här är jag bara så nöjd att hon faktiskt sprang in i rutan. Den är långt ifrån färdiginlärd, om vi säger så.
Vi hann köra en rita med leksak i strax innan vi gick in på plan. Jag är övertygad om att det gjorde det var avgörande. :)

Apporten: 0 (0)
ek, föraren flyttar sig.
Jo.. här dummade hon sig. Hon satt fint, sprang ut på kommando, tog apporten okej, om än med lite mycket bus i blicken, gallop in och precis innan hon skulle sätta sig så ser jag att buset far fram i blicken och hon tänker lägga sig ner och bita på apporten. INTE okej. Så jag sa "APPORT, fooot" och klappade på mitt ben lite - och hon satte sig fot och släppte apporten fint på mitt kommando.
Och händer det igen, så gör jag om samma sak. Detta får vi träna ännu mer på, men inte ens på tävling får hon bete sig. Inte sagt att jag blir arg på henne, men blir det fel så kommer jag styra upp det även på tävling, med risk för att nolla momentet. Bara hem å träna ännu mer (men det har blivit betydligt bättre än i sommras!).

Hopp-sitt-hopp: 5 (10)
ek, avslut
Hon hoppade ut och satte sig fint på kommando, men jag tror det var på tillbakavägen det strulade lite, därav ek.
Men vi nollade det inte och hon skötte sig bra. Detta var mer en träningssak och mitt strul än att hon gjorde nåt. Så det är skönt.

Fjärren: 8 (16)
Nånstans drog jag på mig ett ek, därav poängen. Men hon la sig när jag sa, och satte sig när hon skulle. Flyttade ingenting och låg stabilt. Det enda är att jag kan ha lite för långsamma armrörelser för högsta betyg. Men fjärren är jag väldigt nöjd med!

Helhetsintryck: 6,5 (6,5)
Här kommer dagens kommentar!
Okoncentrerad. Föraren förvärrar för hunden.
Jag garvade gott när jag läste det!
Ja, jag är med på varför alla betyg är som de är, och jag förstår kommentaren. Men det hade inte varit en lika bra tävlingserfarenhet om jag inte bestämt mig för att använda mig av typ hundra extra/dubbelkommandon. En åskådare som jag träffat tidigare tycke inte att mina ek var felaktiga eller onödiga, utan att de kom när det behövdes (och att domaren var snål med poängen, haha! men jag förstår poängen), med undantag för ett i fria följet. Tack du, det var skönt att höra. :)





All and all, det var en bra tävling och en bra tävlingserfarenhet. Och framförallt är jag glad att vi skippade pressen att prestera idag. För er som räknat så blev det 134p. Inte nåt att skryta med alls i poängväg, men vilken skillnad på känsla det var mot för förra lydnadstävlingen (den inofficiella). Nej, det var inte den där känslan "Åh fy fan vilken bra dag, detta kan ju faktiskt gå vägen idag! Åhhh, hon är sååå på hugget idag".
Nej, det var inte alls så, men det var en mer avslappnad känsla av att detta ska bli kul. Oavsätt resultat. Och det känns skönt att få usla poäng för att jag dragit till med typ hundra ek, men att Zonda var hyffsat med mig och verkade ha trevligt på plan, än att få usla poäng och känna att hon är med mig i vartannat moment, och sen inte alls, för att sen stänga av helt och deppa ihop. Då blir ju jag oxå depp.

Nästa helg är det KM på min klubb och då har jag anmält oss till Rallylydnaden, det blir kul, sisådär lagom seriöst och helt inofficiellt :)

Och helgen därpå blir det officiell rallylydnadstävling gånger två, kommer bli najs.
Och har vi tur den helgen så kan vi bli uppflyttade till fortsättningsklass, DET vore najs!

Världens klokaste Zonda hälsar till er!

Jaa... Men då är väl hösten här

Ja, det har varit lite sparsmakat med blogginlägg på senaste. Jag har TÄNKT blogga! Jag har tom letat på bilder jag TÄNKT lägga upp. Och Topics jag TÄNKT skriva om. Jag har till och från haft så mycket idéer om vad jag vill skriva om att det blivit pankaka av allt. Eller ja, det blev väl inte ens det, det blev ju inte nåt inlägg alls. :P


Men i alla fall, sen senast jag bloggade så har jag hunnit med två tävlingar. En inofficiell lagtävling i lydnad (Augustikannan) och en officiell i Rallylydnad. Lydnadstävlingen var för nån månad sen och Rallytävlingen i helgen som var.

Lydnadstävlingen så tävlade jag i klass 2. Det gick åt helvete rent ut sagt. Platsen låg hon på (10) trots blött i gräset och regnigt. Men resten av momenten var det värre med. Fria följet NOLLADE vi... seriöst... noll... ja, det var noll, men va hände där? Hon hade ju gått som en stjärna bara några dagar innan! Men nej. Denna dag ville Zonda egentligen inte alls gå upp. Hon hade MYCKET hellre legat kvar i sängen och gosat med husse, och det märktes på hela henne. Zonda är ju aldrig på "dåligt" humör. Hon är aldrig "sur". Men den dagen var hon inte på nåt humör alls. Hon var som avtrubbad och jag fick verkligen inte igång henne på uppvärmningen.

Efter det misslyckade fria följet var jag rätt sur och då var det nån peppande goding som ropar från läktaren "KOM IGEN SANNA!" ... och trevliga Sanna svarar med ett TYYYST mot läktaren.
JA, jag ville sätta mig i bilen och dra till närmaste hamburgeria och tröstäta tills jag mådde illa.
Vad lyckas min lilla fluff med på nästa moment då? Jo, nästa moment var "Läggande under gång" och då helt plötsligt satte hon en TIA?
Likaså på inkallningen, tio!

Och sen var det dags för rutan och apporten. Låt säga att hon inte alls kunde nåt av dom. Apporteringen bröt jag henne i och röt typ "Nähedu, du tar inte sönder deras tävlingsapporter!" För hon LA SIG ner och började gnaga på den! Morr... Aja, där är jag rätt nöjd att jag bröt henne.. ja, hon drog efter apporten innan kommando oxå.... Anywho...

Hopp över hinder kunde hon helt plötsligt inte heller. Alls.

Men Fjärrdirigeringen däremot!
Hade jag inte varit lite otydlig vid sista skiftet så hade hon satt tio där med. Men istället blev det åtta.


VA FAN! 92p lyckades vi skrapa ihop. Vad hände där liksom? Och vi hade tränat bra.. men men... Jag tänker bara komma ihåg tiorna! Annars kommer jag bli knäpp.

Just ja, mitt lag vann den lagtävlingen, det gick superbra för alla utom mig, haha!





Rallylydnadstävlingen då?
Det var vår första officiella Rallylydnadstävling i Nybörjarklass (har varit med på ett inoff KM för ett år sedan) och jag kände mig totalt sinnesförvirrad hela morgonen. Men Zonda var på bra humör så jag hakade på henne :) Och dagen slutade på delad förstaplats på 99/100p! EN enda nos i backen (därav -1) och det var vid fösta skylten - efter det var hon HELT med mig! Och jag varken gick vilse eller visade min hund fel saker! Så nöjd! Goa lilla vovva! Så härligt när träning och tävling får stämma överens!!!
...så... jag har anmält oss till en dubbeltävling i Linköping om bara några veckor. Får vi två godkända den dagen så blir vi uppflyttade! Hoppas hoppas!!!
Och det är flera från min klubb som ska åka, vilket gôtt gäng vi kommer bli!

Efter nederlaget på Lag-Lydnadstävlingen så anmälde jag mig till två tävlingar omgående, dels ovanstående rallytävling och en till helgen i Lydnadsklass 2. Den är på en klubb jag aldrig varit på, så det ska bli spännande! Hoppas de har en bra appellplan att värma upp på!!!

Plus att mellan linköping och den tävlingen i helgen är det KM på min klubb. Denna höst kommer jag och Zonda ha tävlat mer på två-tre månader än vi gjort under hela hennes 4,5 åriga liv. Hoppsansa! :D

Tränade idag, denna gång lydnad inför tävlingen i helgen.
Gick väl ändå hyffsat. Tränade för länge bara... att jag aldrig lär mig.
Och bad en kommendera oss, och det var nyttigt, för Zonda började stanna och kolla på den personen. Ojsan, har vi tränat så lite med kommendering?! Uppenbarligen!
Körde fjärren - den var lätt en tia! Underbara vovva!
Körde hoppet och apportering oxå. Hon la sig inte och bet på apporten, hon drog inte innan kommando. Tvärt om, hon gjorde precis vad hon skulle. Skönt att det problemet börjar ge sig.
Hopp-sitt-hopp gick över förväntan. Hon satte sig snett framför hindret, men hon hoppade ändå tillbaka, och fuskade inte. Det är skönt. Det orkar jag inte peta mer i innan tävling.

Vad som, inte helt förvånande kanske, som jag tycker är svårt, det är Rutan. Har försökt träna in den på flera olika sätt, men mest med olika typer av target i rutan. Idag körde jag helt utan target och bara med klicker. Om hon inte sprang fram hela vägen eller sprang och ställde sig på ena sidan, då sa jag bara "hoppsan" (ah, typ) och sen gjorde vi om. Och jag TROR och hoppas att det släppte lite att hon verkligen vill ha en target i rutan, för tidigare har hon inte gått in om det inte varit en target där. Det hade varit skönt. Men ja... jag tror inte hon kan den till helgen, om jag ska va ärlig ^^


Körde ett läggande under gång och första gången så la hon sig inte, utan nån ful halvligg, men inte alls med några armbågar i backen. Så vi gjorde om, då la hon sig fint.
Körde Fjärrdirigering idag oxå, så snyggt hon gjorde det! Glad!


Men som ni hör så tränade jag på tok för länge (tränade linförighet redan innan kommenderingen). Men jag lärde mig nånting i a f :)
Ska försöka att inte ta lika lång tid på mig innan nästa blogginlägg kommer.

Ta hand om er!

Uppflyttade!

Ojoj, vilken fredag!

Började jobbet tidigare idag - för att kunna sluta tidigare, så att jag skulle hinna tävla :) Vår första officiella tävling!

Var hemma igen kl fyra. Äta lite, byta från arbetskläder till hundträningskläder, packa med sig allt. I PMet för tävlingen står det att man ska ha med sig stamtavla, vaccinationsbevis, medlemskort och HUND! Den där sista är mycket viktig att packa in i bilen, annars blir det svårt att tävla. I stressen innan en tävling kan jag förstå att man kan glömma det viktigaste... Någorlunda i tid gav vi oss av. Värmde upp lite, anmälde oss och så. Klockan 18 var det lottning, jag och Zonda fick start nr 11 av totalt 12 hundar.

Platsliggningen var i två omgångar - även Zondas bror var med och tävlade idag och både jag och C var glada över att vi hamnade i varsin "grupp" i platsliggningen. Vi har tränat plats ihop många gånger, men syskonen verkligen älskar varandra så det skulle kunna ha varit ett problem (då de inte setts på länge). Nu vart det inte så, och det är jag glad över.
Zonda låg lite "lättare" på platsen denna gång än hon brukar. "Lättare" så som i... ja hon brukar kunna ligga och chilla, ta det lugnt, kanske lägga hakan i backen och bara vänta ut tiden. Denna gång låg hon visserligen klockrent - det blev en tia så klart, men hon låg inte lika avslappnat som vanligt - utan mer på ren lydnad, ridhus var väldigt spännande! Matte vart liiite mer nervös över detta... men nöjd över att lydnad satt trots nya störningar.

Hon åt heller inte nån hästskit inne på banan - och hon sprang inte fram till varken skrivare eller testledare (hon känner båda). Något jag oxå är nöjd över. Apporteringen gjorde vi klockrent, den har varit en lite av ett huvudbry tidigare.

Kvällens resultat:
Plats: 10
Tandvisning: 10
Linförighet: 7
Läggande: 9
Inkallande: 10
Ställande: 8
Apport: 10
Hopp: 10
Helhet: 9,5

Totalpoäng: 179,5 (av 200, de olika momenden har även olika koofficienter...)
Och då allt över 160 betyder 1:a pris och uppflyttade så är jag supernöjd! Det enda retliga är att de som vann LK1 fick 180p - en HALV poäng med än oss alltså! Retligt! (2a plats är ju inte dåligt, men att man aldrig kan vara nöjd...) Totalpoängen är jag så klart väldigt nöjd med, men det finns en del detaljer som ska få en rejäl tillyxning innan nästa tävling, framförallt fotgåendet. Men tinar marken fram lite så ska det allt gå att få ordning på detta!

Det är så himla skönt att vi blev uppflyttade, nu kan vi satsa på lydnadsklass 2. Fotgåendet ska slipas på, "rutan" ska präntas in ordentligt och vi ska få lite ordning på apporten... och hoppet... Det känns så skönt att kunna träna in lite nya saker och inte bara stampa på samma ställe!

Och det känns skönt att veta att ännu en gång pallar vi trycket på tävling. Trots stress, press, yra människor och hundar runt oss, så "håller vi". När jag väl är ute på plan, ja då är det bara jag å min hund. Poäng tittar jag inte på förrän efteråt. Det är inte ens intressant då, jag har inte ens tid - jag är ju med min hund! Jag får för tusan mer prestationsångest på träning än på tävling. För på tävling - ja då är det ju redan kört, då kan man ju inte slipa till mer, då bra kör man!

Och det kändes skönt att inget oväntat hände - att resultaten på momenten speglar ungefär vad jag själv skulle kunna gissat mig till innan. För det betyder att jag kan läsa hur hon funkar i träningen - och veta ungefär vad det skulle innebära på tävling. Förutsägbarhet gillar jag.

Visst ja, jag lyckades ju köra fast lite med saaben, men jag fick putthjälp upp därifrån så var det snabbt löst när jag skulle hem. Det hände precis när jag kom dit, men då sket jag i det - och inte ens det störde vår koncentration. Me like!


Fick även se ett ekipage i ELIT lydnad - 317p fyy faan va bra dom var! Inte så märkligt kanske, de har visst varit med i landslaget. Men fortfarande, fy fan va duktiga dom var! En tjej och hennes jaktgolden. Trevligt värre att det kommer så duktiga förare på våra tävlingar! Det var uppskattat!


Så.. undra vad det blir av i helgen, lite mer hundträning kanske?
Men det får bli inomhus. När jag åkte från tävlingen sa min bil att det var -11 ute. När vi kom hem sa den -14. På mätaren hemma står det nu (mittinatten) -19. Brr..

Ut med vovvan sista inför natten, sen blir det välförtjänt sömn för min del!

Hänt mycket nu, lite för mycket

Hänt rätt mycket detta nya år. Lite för mycket nästan.

Åkte på nåt influensaliknande, fick va hemma från jobbet nåra dar. Det sög. Dels för att jag ju inte kan göra det jag är anställd för att göra: jobba. Dels gör att man inte tjänar lika mycket pengar på att va hemma. Och dels för att jag blir så himla rastlös av att va hemma. För självklart var jag pigg i huvudet nog att bli rastlös, men för slut i kroppen för att göra nåt. Så tillslut orkade ja inte va sjuk längre.

När influensan väl gav sig så fick ja ont.

När det väl gav sig klantade jag mig och klämde tummen ordentligt. Bra där! Men nu är tummen röntgad och den gör bara ont som fan och är blå, det var inga sprickor iaf. Alltid nåt.

Just ja, detta har gjort att min å Zondas träning har blivit lidande. Fan. Det är ju tävling snart och jag kan inte ens kampa för att tummen gör så ont. Men ja ska likt förbannat träna med henne idag! Och tigga nån av mina vänner att klippa hennes klor, för det kan ja inte med denna tumme. För så klart var det höger tumme, högerhänt som ja är.

Visst fan, tävlingen är på fredag och däremellan ska ja hinna fylla 25 för andra gången i mitt liv. Men det känns inte lika viktigt som tävlingen. Prioriteringar liksom.

Var en sväng på A6 och fikade med Micke. Väldigt mysigt trots att vi båda var rätt trötta. Ja försökte hitta nåt att köpa, skulle vilja ha nån tröja eller linne. Men jag hittar inte mycket som inte är varken glittrigt eller slappt, så det blev inget den här gången heller. Hittade dock ett par rätt okej högklackade stövlar som faktiskt satt åt runt mina rätt klena vader, men de var ju så klart fodrade, och det vill jag inte ha. Så dom pengarna blir att lägga på en till tävling med Zonda istället.



Fick lite böcker i julklapp oxå. Ännu en bok i serien om Bountyhuntern Stephanie Plum av Janet Evanovich. Riktigt bra, riktigt kul!
Och sen fick jag triologin Hungerspelen. Har inte hunnit läsa så långt än, men hittills är den mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara. Jag har inte velat se filmen för att det har kännts som en så rå, hemsk och synisk historia. Och även om den är det, så är den väldigt bra skriven (och hyffsat bra översatt), så det är svårt att lägga ifrån sig den. Nu ska jag gå å läsa mer, längtar redan. Sen blir det hundträning!

Nytt år och snart tävlingsdags!

Nytt år och snart är det tävlingsdags!

Första officiella lydnadstävlingen är vi anmälda till - Rilo Cup! Enda riktiga "orosmomentet" är att det är i ett ridhus och att det är flera planer nära varandra. Men annars ska det nog gå bra. Ska försöka följa med Johanna till stallet och försöka snika åt mig lite ridhustid där. En kvart eller nåt, bara så vi inte blir helt chockade på tävlingsdagen. Och bara av att va i ett stall gör ju att hon lugnar sig med alla lukterna. Vill ju helst inte ha en hund som stannar i linförigheten för att äta hästbajs. Men blir det så så blir det så.

Var och tränade här om dagen och även om vi kan alla momenten (vi har ju tränat LK1 till leda) så behöver vi uppdatera "ställande under gång" - hon ställer sig så länge jag säger rätt, men hon måste stå kvar när jag kommer till henne.
Apporten är ett moment jag måste läsa på, så att jag vet hur jag ska göra sen dom ändrade reglerna (för nåt år sen). Zonda fixar apporten, det är bara jag som måste bli säker på när jag får ge henne den, även om jag skulle missuppfatta testledaren (igen...).

Sen har vi ju mest tränat inomhus den senaste tiden, så vi ska gå ut och göra "hopp in" och se hur det går innan tävling, mest för att se vilka dubbelkommandon och olater jag lagt mig till med.

För det ÄR länge sen vi tränade regelbundet, hennes skendräktighet/skenvalpighet förstör!

Hon sätter sig lite snett ibland i fotgåendet, men det skiter jag i just nu, nu är det viktigaste att hon tycker det är KUL att gå fot. För när hon tycker det är kul, då jävlar går hon snyggt! Men om det inte är kul, då får vi knappt 6,5 på LF. Inte lika kul när jag vet vad hon går för, egentligen. Men ja, det kommer bli lite jobbigare för henne, för platsen i sig är lite ju jobbig

Innan dess vilar sig Zonda i form och hjälper mig med bloggen!

Jul å nyår då!
Jo det har vi hunnit med. Vi har som vanligt firat jul på ganska många olika platser. Alla ska hinnas hälsas på!  Bästaste julklappen var ett par kängor från Haglöfs. Nu är ja snart fullkittad med mina Lundhagsbyxor :) Zonda tyckte nog att paketet med dentastix som hon fick öppna helt själv var bäst! Zonda gillar att öppna julklappar!

Det var oxå första gången sen 1998 som det var en Jul utan Tobbe. Det var lite tomt. Visst, det var tre hundar på jul ändå, men det var fortfarande lite tomt.


Zonda klarade nyår ganska bra. Vid tolvslaget gick husse å jag ut på balkongen för att titta på raketerna, då gillade inte Zonda att vi lämnade henne inne. Hon var inte helt nöjd över raketerna, men hon åtminståne vara med oss, bättre med öppen än en stängd balkongdörr tyckte Zonda, märkligt nog. Det regnade så vi gick strax in och tittade på allt från köksfönstret (det smällde på både länge o väl här) å det tyckte Zonda var bättre. Att titta på allt ifrån hennes plats i köksfönstret med husse å matte intill sig, det var rent av mysigt. Då var det inga oroligheter kvar.

Gott nytt år på er!

Lugna gatan

Vi var ju med på en inofficiell tävling (Augustikannan) i lydnadsklass ett för ett tag sen, det gick rätt bra, Zonda vann med sina 190p (av 200). Vi nollade ingenting och hon fick flera tior, den vi är mest stolt över är ju så klart tian vi fick på linförigheten. Zonda var awsome, helt underbar och gjorde sin del asbra! Jag gjorde en å annan miss som drog ner poängen lite, å så var det en miss mellan mig och tävlingsledaren, men det få man ta. Det var så nära perfekt vi kommer :)

Men så började lilla busan löpa strax efter så nån officiell tävling lär det inte bli förrän i december.
Nu har vi haft lugnt här hemma ett tag. Micke är förkyld som få, jag blev oxå förkyld som satan strax efter honom. Vi orkar inte många knop här hemma. Och Zonda har som sagt börjat löpa, så hon vill bara gosa gosa gosa.
Problemet med henne är att det tar så lång tid efter löpet innan hon kommer igång igen. Hon är en soffpotatis sååå länge. Jag vet att det går att avhjälpa med mindre mat och massvis med motion, och som det är nu så orkar jag inte det alls.
Jag har en liten plan att skaffa nåt till cyckeln, typ en expanderlina å lite till, och lära henne dra. Men jag är så kass på det där med cyckel... aja, får jag bara till det praktiska så borde det gå att lösa. Och då måste jag orka. Jag tror hon skulle gilla att dra.

Men just nu tänker jag återgå till lugna gatan. :)

Klychigt, men sommaren är här!

Då var det onsdag och min lillebror har varit på besök några dagar. Det är trevligt, då han är den jag saknar mest sen jag flyttade hemifrån. :) Tanken är att vi ska va lite nyttiga å söka jobb och plugga till hans körkort... men så kom sommaren och avbröt oss! :D Så det har blivit stranden, jordgubar, glass, kaffe å allmänt mys istället. Inte riktigt som planerat men vad gör man när sommaren faktiskt dyker upp efter åtta-nio månaders frånvaro? Man måste ju njuta! :D

Och, jag vet att detta är old news för många, men jordgubbarna från Gigeryd är dom godaste jordgubbarna jag ätit!  Det kommer bli nån liter till idag! För idag bär det av till sjön för att bada! Detta får jag räkna som semester, och en bra semester är det!

Måndag och tisdag kväll drog jag med brorsan till brukshundsklubben, måste ju träna Zonda ju. Zonda har blivit jätteduktig på senare tiden, vi har lärt oss massor av några på jbk, och nu går Zonda både med kontakt och snyggt fot, dock är hon lite sne i sättandet, det får vi ta å ordna till, så kan vi ju inte ha det heller. Jag har på senare tid insett att jag går som om jag vore påtänd i fotgåendet, men bara då, och det ser uppenbarligen väldigt märkligt ut, inte undra på att Zonda blir tveksam, hon lär väl undra va fan som tagit åt mig.
Men jag håller på att öva på att lita på att hon är hos mig, även om jag inte ser henne, inte helt lätt tycker jag, men här verkar jag ju ställa till det för Zonda så jag ska jobba som satan på det! Hon har ju dock slarvat med läggandet på täving, spå det har vi tränat på, även ståendet, men de verkar sitta riktigt bra nu. Så nästa gång blir det att träna apport och hopp, sen så, sen så. Det enda som kan hindra oss nu är om hon börjar löpa, eller om jag inte fixar att anmäla mig till nån officiell tävling, men en inofficiell är vi anmälda till åtminståne... men det kommer man inte ur ettan på... Men vi ska lyckas, och vi kommer lyckas, Zonda är nämligen bäst!

Tävlingsdebut i LK1 och skolan har börjat

Det var hundra år sedan jag skrev sist. Ikväll är jag hundvakt, så svärfars lille dvärgtax Ruff är på besök. Dom är så söta ihop, Zonda och Ruff. Micke är borta på jobb, så det blir jag och hundarna i sängen ikväll, så jag blir inte ensam iaf!

Terminen har ju börjat igen och det med besked. Vi håller på att lära oss 3dsMAX, ett visualiseringsprogram. Och shit va svårt det är, åtminstone än så länge. Jag får inte grepp om hur det fungerar! Det ger sig förhoppningsvis på ett par veckor. Terminen började med en käftsmäll, eller det kändes som det iallafall. Jag är inte gjord för skola, jag längtar efter ett jobb, få känna att jag gör lite nytta. Inte bara samlar på mig en massa studieskulder...

Gjorde tävlingsdebut med Zonda i lydnadsklass ett här om veckan oxå. Det gick ok för att vara debut, men helt nöjd är jag inte. 150,5 poäng är inte super direkt.
Jag nollade läggandet. Hon brukar va supersnabb och super duktig på detta, så jag sa "ligg" precis som vanligt och hon la sig INTE? Jag blev helt paff. Vafan? Missade hon va ja sa? Och efter några steg så sa jag LIGG igen - och hon la sig supersnabbt och skitsnyggt. Men min långsamma reaktionsförmåga gjorde detta till en nolla. Fan. Hon måste ha missuppfattat mig totalt, dumma matte.
Ställandet är inte riktigt "klart" så där tog jag till en hand och därmed ett DK, det drog ned poängen oxå, men ingen nolla åtminstone.

Linförigheten har sett bättre dagar. Plus att hon blev påflugen av en annan hund strax innan vi skulle in på plan. Det gick bra, det var ett snabbt, men kraftigt, markeringsbett och sen fick ägaren fatt på sin hund. Zonda och jag som bara hade tyst (!) passerat tittade chockat på matte och hund med minen "vad hände?". Efter det fick jag inte upp hennes koncentration och glädje igen, så 6,5 på linförigheten får jag va nöjd med, för den dagen iaf. Hon som brukar kunna va så himla bra! Irriterande. Och mest störande var att hunden som bokstavligt talat flög på Zonda, den låg heller inte still på platsliggningen. Det störde jag mig nästan mer på.

Kan berätta att vi fick 10 på både platsliggningen och tandvisningen. Och Pumis som ska va så svårtillgängliga och aggresiva när man läser runt. Inte den här pumin kan jag meddela. Så duktig så!

Vi fick 10 på både hoppet och inkallningen oxå, det är jag rätt stolt över. Trots att jag själv tyckte att det var snällt dömt. Hennes ingångar brukar få massvis med beröm, jag antar att det är för farten och glädjen hon gör det med. Men ibland kommer hon med bredsida in i benen på mig, det är inte så snyggt. Men jag antar att det ser kul ut med en hund som vänder strax innan och springer sista metern baklänges in i fotposition, vilket hon gör ibland. Toka!

Och hon höll apporten!!!!! 8,5 på den! (pga liiite tvekande) SÅ nöjd! Hon har inte velat hålla förut, men den senaste träningen har gått så bra! Hon vet vad hon ska göra och gör det bra! Duktiga vovve!


Note to self: träna med mer än schäferfolk. Zonda är ingen Schäfer, det  blir inte så bra när jag börjar träna på samma sätt heller. Då tycker hon inte längre att det är kul. Träningen blir ofta mer strukturerad när jag tränar med några av klubbens schäferägare, men jag måste fortsätta ta in lite random konster i träningen och  framförallt linförigheten. Hon blir så himla mycket mer pepp när det händer nåt nytt och kul! Då är hon med mig, då är hon bärredd, då är hon med mig. Men att trampa runt som vanligt, nä det kan hon redan, varför ska hon göra det? Nej, kul ska det va säger Zonda. Träna med Schäferfolk innebär att träningen blir strukturerad - men oxå lite väl enformig för oss. Lagom är bäst.

Framöver kommer jag inte ha riktigt så mycket tid till henne som jag vill, skolan kommer ta massa tid, det är tur hon har sin husse, sin älskade husse. Hade jag haft tiden hade jag tävlat henne lite mer nu i höst, men det får vänta till mot senhösten om jag har tur. Då börjar praktikperioden, då borde jag, om jag har tur, hinna med henne betydligt mer. Mest eftersom jag inte (återigen, om jag har tur) behöver pendla så långt då = mer tid och ork på kvällarna. Längtar dit, det ska bli kul om det blir som planerat.
Och så längtar jag efter att kunna hinna med att vara på jbk, det är trevligt nyttigt och kul, för både mig och hunden.


Nu ska jag gå och krama på vovvarna, som söta små goa vovvarna. Pumin och Taxen. Zonda och Ruff.

Tränat lite lydnad.

Varit i garaget och innan det på klubben och tränat med Zonda idag, så ja, dagen har varit bra. Började träna in ställande under gång med henne och jaaa... jag tror nog att nåt började hända i huvudet på henne, att det började knaka lite. Det KAN nog gå att lära in. Jag själv måste nog läsa på lite till hur exakt vi ska göra bara, den var inte allt för enkelt. Men Zonda är smart, vet jag bara lite mer hur jag ska göra så kommer det gå bra sen. Hmm... "Lydnadsträning i Teori och Praktik" som kvällslektyr kanske?
Så får det bli.
Over and out.