Zondas första merit! RLDN

Då har vi hunnit med att tävla i Rallylydnad på Jönköpings Brukshundklubbs Klubb Mästerskap. Och Zonda och jag vann det på 97p! Då var jag både förvånad och glad :) För det var en riktigt klurig bana, det var LÄTT att gå vilse och göra fel. ^^

Det har även varit en officiell dubbeltävling i Rallylydnad i Linköping. Och det slutade med att Zonda nu kan titulera sig som RLDN. :)

Men till dagen. Jag sov över hos min bror och hade då bara inte ens en mil att köra på morgonen till tävlingen. Jag gav mig iväg en timme innan banvandringen skulle starta. Gott om tid, trodde jag. Vad jag inte visste var att vägbeskrivningen var riktigt kass och att det inte satt uppe en enda skylt om vart det var någonstans. Sanna inte imponerad.

Väl på plats så kändes organiseringen på allt väldigt lös. Ingen ordning på saker å ting. Den där milen (8,5km?) tog en halvtimme pga brist på skyltning. Så jag var på plats en kvart innan sista anmälan var, och de hade visst precis öppnat sekretariatet, så det var givetvis en lång och långsam kö i för att få anmäla sin ankomst. Vad är det för fel på att ha sekretariatet öppet långt innan, så man slipper den där stressen och kan få ägna sig åt hunden istället?

Aja, bara köpa läget.
Det var kallt, så jag fick massera Zonda massa för att hon skulle hålla värmen i sin urusla päls. Hade behövt tagit med ett tjockare täcke. Och långkalsonger till mig själv. #notetoself
Missar av olika slag stör mig när jag ska tävla. Jag kände att "ja, jag har ju hittat hit, nu kommer banan bli enkel.".

Aja, bana ett var relativt simpel. Inga tempoväxlingar som störde till det. Däremot fick Zonda för sig att hon skulle bita i kopplet! Vafan! Det hände på tävlingen på KMet första gången, just vid momentet sitta framför. Så när det nu hände IGEN på tävling så bara kom det - "Nej!"... tusan.. man får inte säga Nej på tävlingsplan när man tävlar rallylydnad.
Och sen då? Lite senare på banan så var momentet sitta framför och backa 1,2 och 3 steg, och även där började hon bita i kopplet, så då tappade jag helt räkningen.. och då kom det en lång ramsa svordomar.. *doh!* Aja, jag hade iaf vett nog att säga dom med pipig och glad röst, fixa resten av banan och belöna min hund ordentligt efteråt. Så det drog visst inte ner poängen så mycket som det kunde göra.
Jag drog på mig -10 där (jag gjorde ju inte momentet rätt, då blir det -10) och några småsaker, så vi slutade på 87poäng. Inte helt nöjd, men det var iaf godkända poäng! (över 70).


Nästa bana: Ungefär samma svårighetsgrad på banan, men här var hon lite mer med mig, inget bit i kopplet, så det gick betydligt bättre. Men jag ska nog inte bli domare i Rally. Jag hade dragit på nosande både en å tre gånger. Trots det slutade det på maxpoängen 100. Glad och förvånad kan jag säga! Och vi fick fina och snälla kommentarer efteråt,  sånt är alltid glädjande :) "Det var trist att det inte var så många som såg det, vi sa att nu missade dom nåt!" Den ska jag ta med mig till stunder då det känns lite sämre. :D

Så dagen slutade med två tävlingar avklarade på godkända poäng. Första tävlingen på 87p räckte till en andra plats och den andra på 100p som räckte till klassvinst! Och med tre tävlingar avklarade så kan Zonda nu titulera sig RLDN och nu är vi uppflyttade till fortsättningsklass! Härligt!



Jag måste oxå visa er en sötnos jag träffade på under dagen.
Gissa  rasen!

Efter tävlingen (som slutade nästan två timmar efter utsatt tid... fick  vänta flera timmar på prisutdelningen... weeiii) så åkte vi hem till brorsan och hans tjej igen, åt lite, hängde lite. De gosade med en trött Zonda som däckade i knät på dom båda. Alla nöjda :)

Idag har vi tagit det lugnt, en timmes promenad är vad det blivit. Men Zonda verkar va nöjd, hon liggar däckad här bredvid. Hoppas alla tar sig ut även när höstvädret inte är så här vackert!

Utan även när det ser ut så här, å småregnar lite :P Det var frisk luft i alla fall :)

Nu ska vi ta det lite lugnt från både tävlande och tränande ett tag. Blir att försöka satsa på Söket lite mer istället för planlydnad.

Trevlig höst på er!

Jaa... Men då är väl hösten här

Ja, det har varit lite sparsmakat med blogginlägg på senaste. Jag har TÄNKT blogga! Jag har tom letat på bilder jag TÄNKT lägga upp. Och Topics jag TÄNKT skriva om. Jag har till och från haft så mycket idéer om vad jag vill skriva om att det blivit pankaka av allt. Eller ja, det blev väl inte ens det, det blev ju inte nåt inlägg alls. :P


Men i alla fall, sen senast jag bloggade så har jag hunnit med två tävlingar. En inofficiell lagtävling i lydnad (Augustikannan) och en officiell i Rallylydnad. Lydnadstävlingen var för nån månad sen och Rallytävlingen i helgen som var.

Lydnadstävlingen så tävlade jag i klass 2. Det gick åt helvete rent ut sagt. Platsen låg hon på (10) trots blött i gräset och regnigt. Men resten av momenten var det värre med. Fria följet NOLLADE vi... seriöst... noll... ja, det var noll, men va hände där? Hon hade ju gått som en stjärna bara några dagar innan! Men nej. Denna dag ville Zonda egentligen inte alls gå upp. Hon hade MYCKET hellre legat kvar i sängen och gosat med husse, och det märktes på hela henne. Zonda är ju aldrig på "dåligt" humör. Hon är aldrig "sur". Men den dagen var hon inte på nåt humör alls. Hon var som avtrubbad och jag fick verkligen inte igång henne på uppvärmningen.

Efter det misslyckade fria följet var jag rätt sur och då var det nån peppande goding som ropar från läktaren "KOM IGEN SANNA!" ... och trevliga Sanna svarar med ett TYYYST mot läktaren.
JA, jag ville sätta mig i bilen och dra till närmaste hamburgeria och tröstäta tills jag mådde illa.
Vad lyckas min lilla fluff med på nästa moment då? Jo, nästa moment var "Läggande under gång" och då helt plötsligt satte hon en TIA?
Likaså på inkallningen, tio!

Och sen var det dags för rutan och apporten. Låt säga att hon inte alls kunde nåt av dom. Apporteringen bröt jag henne i och röt typ "Nähedu, du tar inte sönder deras tävlingsapporter!" För hon LA SIG ner och började gnaga på den! Morr... Aja, där är jag rätt nöjd att jag bröt henne.. ja, hon drog efter apporten innan kommando oxå.... Anywho...

Hopp över hinder kunde hon helt plötsligt inte heller. Alls.

Men Fjärrdirigeringen däremot!
Hade jag inte varit lite otydlig vid sista skiftet så hade hon satt tio där med. Men istället blev det åtta.


VA FAN! 92p lyckades vi skrapa ihop. Vad hände där liksom? Och vi hade tränat bra.. men men... Jag tänker bara komma ihåg tiorna! Annars kommer jag bli knäpp.

Just ja, mitt lag vann den lagtävlingen, det gick superbra för alla utom mig, haha!





Rallylydnadstävlingen då?
Det var vår första officiella Rallylydnadstävling i Nybörjarklass (har varit med på ett inoff KM för ett år sedan) och jag kände mig totalt sinnesförvirrad hela morgonen. Men Zonda var på bra humör så jag hakade på henne :) Och dagen slutade på delad förstaplats på 99/100p! EN enda nos i backen (därav -1) och det var vid fösta skylten - efter det var hon HELT med mig! Och jag varken gick vilse eller visade min hund fel saker! Så nöjd! Goa lilla vovva! Så härligt när träning och tävling får stämma överens!!!
...så... jag har anmält oss till en dubbeltävling i Linköping om bara några veckor. Får vi två godkända den dagen så blir vi uppflyttade! Hoppas hoppas!!!
Och det är flera från min klubb som ska åka, vilket gôtt gäng vi kommer bli!

Efter nederlaget på Lag-Lydnadstävlingen så anmälde jag mig till två tävlingar omgående, dels ovanstående rallytävling och en till helgen i Lydnadsklass 2. Den är på en klubb jag aldrig varit på, så det ska bli spännande! Hoppas de har en bra appellplan att värma upp på!!!

Plus att mellan linköping och den tävlingen i helgen är det KM på min klubb. Denna höst kommer jag och Zonda ha tävlat mer på två-tre månader än vi gjort under hela hennes 4,5 åriga liv. Hoppsansa! :D

Tränade idag, denna gång lydnad inför tävlingen i helgen.
Gick väl ändå hyffsat. Tränade för länge bara... att jag aldrig lär mig.
Och bad en kommendera oss, och det var nyttigt, för Zonda började stanna och kolla på den personen. Ojsan, har vi tränat så lite med kommendering?! Uppenbarligen!
Körde fjärren - den var lätt en tia! Underbara vovva!
Körde hoppet och apportering oxå. Hon la sig inte och bet på apporten, hon drog inte innan kommando. Tvärt om, hon gjorde precis vad hon skulle. Skönt att det problemet börjar ge sig.
Hopp-sitt-hopp gick över förväntan. Hon satte sig snett framför hindret, men hon hoppade ändå tillbaka, och fuskade inte. Det är skönt. Det orkar jag inte peta mer i innan tävling.

Vad som, inte helt förvånande kanske, som jag tycker är svårt, det är Rutan. Har försökt träna in den på flera olika sätt, men mest med olika typer av target i rutan. Idag körde jag helt utan target och bara med klicker. Om hon inte sprang fram hela vägen eller sprang och ställde sig på ena sidan, då sa jag bara "hoppsan" (ah, typ) och sen gjorde vi om. Och jag TROR och hoppas att det släppte lite att hon verkligen vill ha en target i rutan, för tidigare har hon inte gått in om det inte varit en target där. Det hade varit skönt. Men ja... jag tror inte hon kan den till helgen, om jag ska va ärlig ^^


Körde ett läggande under gång och första gången så la hon sig inte, utan nån ful halvligg, men inte alls med några armbågar i backen. Så vi gjorde om, då la hon sig fint.
Körde Fjärrdirigering idag oxå, så snyggt hon gjorde det! Glad!


Men som ni hör så tränade jag på tok för länge (tränade linförighet redan innan kommenderingen). Men jag lärde mig nånting i a f :)
Ska försöka att inte ta lika lång tid på mig innan nästa blogginlägg kommer.

Ta hand om er!

"Hunden i City"

Lördagen har vi spenderat i Jönköpings city. Det var nämligen jippot "Hunden i City" i Rådhusparken. Jönköpings Brukshundklubb (vi) hade med oss ett gäng agilityhinder och stängslat av ett litet område för hundfreestyle. Freestylen är i startgroparna i Jkpg, hoppas det kan komma igång fler ekipage! Jag är så himla färsk på freestylen, men va fan vi fick minsann visa upp vad vi kunde ändå, jag och Zonda.

Zonda the Awesome Pumi fick jobba ordentligt idag. Hon blev nämligen "prova-på-freestyle-hund" för en massa barn som kom förbi idag. Barn från ca 5 år och uppåt. Det är kul att se att hon verkligen försöker förstå vad som förväntas av henne, oj vad hon jobbar! Att få henne att gå fot på en femåring är inte det lättaste, då de pratade så tyst att hon inte ens hörde kommandona, men va tusan, då får jag tänka och lirka lite, och vips så går Zonda skitsnyggt fotgående på en unge som är nästan lika liten som henne själv. På lite större ungar kunde vi köra "Mellan" och "Slalom", det går alltid hem, både hos hund och unge. När Zonda började bli lite väl frustrerad körde vi lite "Snurra", den kan och älskar hon. Och ja, det brukar gå hem hos de flesta det med, för fort går det.

Vi träffade även några pumiägare - även en annan pumi. Den och Zonda blev vänner omgående. Gulliga var dom ihop! Och så träffade vi  några som väntar på att få hem ett litet monster, en egen lite pumivalp. Åh vad jag är avis, jag vill oxå ha en.... en till... nu helst.

Det blev även en klövjeväska inhandlad idag. Den sitter väldigt bra och även om den ser lite stor ut så sitter den bättre än alla andra jag prövat hittills, ruffwear inkluderat. Visst, väskorna är lite stora, men vikten lägger man ju ändå längs fram (det går att sätta fast det inuti så det ligger hyffsat still). Okej, inte en enda sak, utom möjligen kopplena, har passat perfekt från början, det mesta måste jag pumi-anpassa, men den satt bäst hittills och vikten kommer hamna över manken och inte över ryggen, det är det viktiga. Detta är oxå det första i rosa jag har köpt till min hund. Funderade på limegrön oxå, men ska det va så ska det! Det är en mycket extremare rosa än vad det ser ut som på bilden, me like!

Just ja, nyligen fick hon en ny leksak. Det ser ut och känns som en avlång tennisboll - och den har PIP i sig! AAMAAGAAAD säger Zonda! En pip som inte går att slakta på två minuter, gött! Lyckan i dom ögonen!

Häromdagen myste vi i gräset och delade vi på ben i solen, och ja, ben är mycket godare när matte håller i dom. Mycket godare faktiskt.

Hon har kämpat riktigt bra idag min älskade lilla Zonda. Hon har legat plats när jag bett henne, trots mycket stök och massa hundar, ungar och folk runt i kring. Hon har jobbat med alla olika barn när jag bett henne. Hon har faktiskt jobbat lite med mig oxå en del idag, detta med MYCKET störning!
När vi kom hem blev det att ligga i solstolen på balkongen för fröken Zonda och vila upp sig ett par timmar innan det ens var att tänka på promenad, för hon är så fantastiskt trött! Men hon är trött och nöjd, så jag är väldigt glad!

Imorn ska vi försöka komma iväg på sökträning. Vi är rätt trötta på lydnaden, men det finns så mycket mer man kan träna!

Tränat med Zonda lite

Var och tränade med Zonda igårkväll. Hon var så himla duktig! Är så glad att jag släppt tävlingslydnaden lite, nu är hon med mig igen, är uppmärksam, tycker återigen att det är kul att träna med mig.

Vi tränade på lite distansarbete igen: snurra höger, backa, gå mot mig, backa igen, pang (falla ihop död), ligg m.m. Jag gör så att jag sätter ut en skål som jag lägger en godis i, ställer upp hunden några meter därifrån och mig själv ytterligare några meter bort. Oftast så står skålen med skålen bakom henne eller lite till höger. Huvudsaken är att hon vet att belöningen inte är hos mig, för kastar jag belöningen till henne så kommer hon närmare och närmare mig och det är ju inte det jag vill i distansarbetet.

   Hon tycker det är väldigt kul med distansarbete, blir väldigt peppad, nu börjar det komma lite mer precision oxå, ja, lite, inte för mycket. Men hon är med mig, det är kul! 

Vi har lärt känna hennes ena kullbroder och hans matte. Kullsyskonen är lika galet gossjuka, väldigt miljöstarka och helst klart översociala goingar. Zonda är nog lite tuffare än brodern, men det kan va ja som tolkar fel oxå. Och.. ja, det kanske inte bara är positivt med en tuff/galen hund, haha! Hon är väl lite väl van att busa med brutala Schäfrar kanske :P

Sitter i skolan, håller på att lära oss Adobe-programmen, Photoshop, Illustrator och Indesign. Nyttigt, kommer få mycket nytta  av det, men ja, lite segt är det allt. Men jag har helt klart velat lära mig främst indesign och illustrator, photoshop är jag redan hyffsad på, iaf vanliga baskunskaper.

Nu blir det att försöka lära sig göra en logga i illustrator.

Skickar med en bild på de söta syskonen, Klurax till vänster och Zonda till höger, med sitt fina täcke på sig!

Jag har ju börjat studera igen

Visst ja, jag har börjat studera på högskolan. En linje som heter Produktutveckling med möbeldesign. Gått ca tre månader på denna termin och det är en månad kvar. Tidig jul som student, det gillar vi.
men hur som så känns det hittills som helt rätt linje, det är skönt. Vill inte kasta bort en massa tid på nåt som känns fel.

Hittills har mina halvgalna idéer gått hem, alltid nåt. Men det är ju lite jobbigt att överträffa sig själv hela tiden.. och jag har visst satt ribban högt. Eller så är det mest utvecklande och positivt. Äch, det blir som det blir. Jag kommer iaf fortsätta komma med mina, enligt mig lite lagomma förslag. Jag kan ju inte hjälpa att alla andra är så normaliserade att mina såstörda saker står ut? Som Bolibompadraken tex, vad är det för konstigt att använda den som inspiration?

Hade tenta för ett tag sedan, den gick det riktigt bra på. Se på fan, hon är inte helt dum i huvudet! Sen har vi haft en tenta till... den gick det inte riktigt lika bra på, får se om den blir godkänd..

Visst ja, jag pendlar ju nästan 6 mil ENKEL resa till min skola - i en 300 hk Toyota Celica med konstant 4-hjulsdrift. Det är ju inte det smidigaste jag gjort, framförallt inte eftersom den har ofjädrad 6-puckars cinterkoppling. Men den står ut i vintertrafiken, det kan jag garantera! XD Okej, jag erkänner, liiite bättre självförtroende ger den. Den är trevlig, helt klart. Vi letar dock efter en annan vettig pendlarbil just nu. Det verkar bli en Toyota RAV4, även den har konstant 4-hjulsdrift. Det är trevligt helt enkelt :) Och sen är varken Micke eller jag så supersugna på att skaffa Saab igen, visst, de är bekväma att åka i, men vafa... Och en volvo kommer inte in i vår familj, never!

Vi gillar Toyota.

Zonda den lilla busan, har blivit lite bortglömd nu när jag haft massa att göra i skolan med tentor mm och dessutom har hon varit förkyld, så nu är hon rätt stissig kan man lugnt påstå. Och lydnaden är inte vad den en gång varit.. I torsdags kunde hon fjärrdirigering... men inte fot. Vad är det för stil? Aja, det tog en stund, men sen gick hon klockrent fot igen. Eller, hon sätter sig lite väl lång fram, men det får vi jobba på.

Som den student man är så får jag lov den 17 dec och sen en månad frammåt, då har jag MASSA tid att lägga på min underbara vovve! Eller lov och lov, så ledig en student nu kan vara då det är omtentavecka i januari och vi har ju alltid NÅT projekt igång.. Men liiite mer tid blir det till min vovve. Min underbara gosevovva!