Terminen har ju börjat igen och det med besked. Vi håller på att lära oss 3dsMAX, ett visualiseringsprogram. Och shit va svårt det är, åtminstone än så länge. Jag får inte grepp om hur det fungerar! Det ger sig förhoppningsvis på ett par veckor. Terminen började med en käftsmäll, eller det kändes som det iallafall. Jag är inte gjord för skola, jag längtar efter ett jobb, få känna att jag gör lite nytta. Inte bara samlar på mig en massa studieskulder...
Gjorde tävlingsdebut med Zonda i lydnadsklass ett här om veckan oxå. Det gick ok för att vara debut, men helt nöjd är jag inte. 150,5 poäng är inte super direkt.
Jag nollade läggandet. Hon brukar va supersnabb och super duktig på detta, så jag sa "ligg" precis som vanligt och hon la sig INTE? Jag blev helt paff. Vafan? Missade hon va ja sa? Och efter några steg så sa jag LIGG igen - och hon la sig supersnabbt och skitsnyggt. Men min långsamma reaktionsförmåga gjorde detta till en nolla. Fan. Hon måste ha missuppfattat mig totalt, dumma matte.
Ställandet är inte riktigt "klart" så där tog jag till en hand och därmed ett DK, det drog ned poängen oxå, men ingen nolla åtminstone.
Linförigheten har sett bättre dagar. Plus att hon blev påflugen av en annan hund strax innan vi skulle in på plan. Det gick bra, det var ett snabbt, men kraftigt, markeringsbett och sen fick ägaren fatt på sin hund. Zonda och jag som bara hade tyst (!) passerat tittade chockat på matte och hund med minen "vad hände?". Efter det fick jag inte upp hennes koncentration och glädje igen, så 6,5 på linförigheten får jag va nöjd med, för den dagen iaf. Hon som brukar kunna va så himla bra! Irriterande. Och mest störande var att hunden som bokstavligt talat flög på Zonda, den låg heller inte still på platsliggningen. Det störde jag mig nästan mer på.
Kan berätta att vi fick 10 på både platsliggningen och tandvisningen. Och Pumis som ska va så svårtillgängliga och aggresiva när man läser runt. Inte den här pumin kan jag meddela. Så duktig så!
Vi fick 10 på både hoppet och inkallningen oxå, det är jag rätt stolt över. Trots att jag själv tyckte att det var snällt dömt. Hennes ingångar brukar få massvis med beröm, jag antar att det är för farten och glädjen hon gör det med. Men ibland kommer hon med bredsida in i benen på mig, det är inte så snyggt. Men jag antar att det ser kul ut med en hund som vänder strax innan och springer sista metern baklänges in i fotposition, vilket hon gör ibland. Toka!
Och hon höll apporten!!!!! 8,5 på den! (pga liiite tvekande) SÅ nöjd! Hon har inte velat hålla förut, men den senaste träningen har gått så bra! Hon vet vad hon ska göra och gör det bra! Duktiga vovve!
Note to self: träna med mer än schäferfolk. Zonda är ingen Schäfer, det blir inte så bra när jag börjar träna på samma sätt heller. Då tycker hon inte längre att det är kul. Träningen blir ofta mer strukturerad när jag tränar med några av klubbens schäferägare, men jag måste fortsätta ta in lite random konster i träningen och framförallt linförigheten. Hon blir så himla mycket mer pepp när det händer nåt nytt och kul! Då är hon med mig, då är hon bärredd, då är hon med mig. Men att trampa runt som vanligt, nä det kan hon redan, varför ska hon göra det? Nej, kul ska det va säger Zonda. Träna med Schäferfolk innebär att träningen blir strukturerad - men oxå lite väl enformig för oss. Lagom är bäst.
Framöver kommer jag inte ha riktigt så mycket tid till henne som jag vill, skolan kommer ta massa tid, det är tur hon har sin husse, sin älskade husse. Hade jag haft tiden hade jag tävlat henne lite mer nu i höst, men det får vänta till mot senhösten om jag har tur. Då börjar praktikperioden, då borde jag, om jag har tur, hinna med henne betydligt mer. Mest eftersom jag inte (återigen, om jag har tur) behöver pendla så långt då = mer tid och ork på kvällarna. Längtar dit, det ska bli kul om det blir som planerat.
Och så längtar jag efter att kunna hinna med att vara på jbk, det är trevligt nyttigt och kul, för både mig och hunden.
Nu ska jag gå och krama på vovvarna, som söta små goa vovvarna. Pumin och Taxen. Zonda och Ruff.
