tisdag 22 april 2014

Tacka vet jag vänner!

Som ni nog noterade i förra inlägget så har jag som tappat hoppet med att någonsin kunna tävla med Zonda i nåt som har med lydnad att göra. Men jag har ändå inte velat ge mig helt...

Jag anmälde oss till en kortkurs (3ggr) i Flyball. Jag tänkte att detta är något nytt, lite fart. Det gick ju siså där. Men men, jag å J tränade lite på agilityplan en dag oxå, tränade flyball, Och Zonda kom igång riktigt bra... fast bara när J tränade med henne... jag är inte lika kul... Men skam den som ger sig.
Det har varit uppehåll i sökträningen, folk har varit bortresta å så, så inte ens det har vi kunnat göra. Men igår var det föreläsning på min klubb, och efter det gick jag ut och satt i solen och myste och kollade på andra som tränade.. Sen tänkte jag att... Zonda är ändå på rätt bra humör... Bad M att hjälpa mig lite, coacha å så, och se om det gick att få nån fart på lilla fluffet. Och jovisst, visst gick det :)

Hon gick fot med stort intresse till och med. Okej, hon är inte samma driviga lilla fluff som för ett år sedan, hon beter sig helt annorlunda, och vill helt andra saker. Det är fortfarande sant. Hon är en mogen dam(tant) idag (på hela 5 år...). Hon kan själv.
Så det utgick vi ifrån, att hon skulle få bestämma, det skulle handla om att hon försökte lura mig på godis, snarare än att jag skulle tjata på henne så hon går fot. Detta är skitsvårt även när man har en coach som står och tjatar på en, själv vet jag inte om jag vågar mig på det än.
Älskade soffhund!

Reflektioner från senaste tiden.
För å bli lite teknisk: Det går inte att säga fot, och tro att hon ska hålla den positionen, trots att hon utan tvekan vet precis vad som menas. Nej, där anser hon att "Matte, om inte du kan fot än, så träna du på det. Jag kan det redan."

Hon har krav idag. Hon lyder inte för att lyda. Hon vill ha en uppgift. Som i flyballen, hoppa över ett hinder, trist. Hoppa över ett hinder och hämta en boll, och hoppa tillbaka - Now we're talkin'! Det fixar hon!
Så till fotgåendet. Dels går jag aldrig raksträckor under träningarna nu, jag går i cirklar, åttor och serpentiner. Ökad gång, sakta gång, normal gång och jogging. Men aldrig tekniska svängar, te.x 90grader vänster eller "helt om". Stora vida svängar ska det va.
Och sen började jag med att jobba upp henne lite granna, när hon hade fokus på mig så började jag gå, då fick hon trava ifatt och visa intresse på vänster sida - för att först få ca en sekunds tystnad från mig och sedan muntligt beröm och sen en godisbit.
Jag har ju gjort något för att hon ska tycka att jag inte är så kul på appellplan, så godisbiten ger jag samtidigt som jag berömmer med gullig röst och börjar backa några steg och ger henne godiset då. Tanken är att då får hon söka upp mig och få godisen, och slipper få mig som hukar sig över henne/trycker in godisen. Det verkade ha önskad effekt iaf, men det är för tidigt att säga än.
Så fort hon fått godisen tystnar jag, rätar på mig och går vidare, när hon tuggat klart (hon kan inte gå o tugga samtidigt) så får hon än en gång trava ifatt och få beröm och belöning när hon kommer. Godiset varvar jag med leksak, igår var bästa leksaken en petflaska jag kastade några meter, de prasslar så gött tycker liten ^^
Jag använde en kamptrasa lite oxå, men inte lika mycket, hon har som sagt inte samma jävlar-anamma längre, så den användes inte lika flitigt.

Detta, med flera pauser, fungerade väldigt bra, efter 3-4 leksaks belöningar (ink paus) så fick det räcka, och vi gick av planen. Det som gjorde mig varm i hjärtat var att på väg av planen (då hade vi hamnat en bra bit in på södra plan) så gick hon spontanfot hela vägen :) Så ja, då fick hon mer beröm :)

Våra problem i lydnadsträningen är så nya för mig, för de är så annorlunda mot de problem vi haft förut, och helt olikt min hund. Men hon anser sig vuxen idag.. så nu får jag tänka nytt än en gång. Men i helgen tändes en liten liten gnista hopp om att vi kanske kanske kan komma ut på tävlingsbanan igen. Att bli godkänd och uppflyttad ur appellen vore för häftigt, men jag tänker inte ens starta om jag inte känner att det är rimligt. Jag tävlar inte för tävlandets skull. Nä, det ska finnas nåt bakom innan vi kliver ut på tävlingsbanan i sök.
Tacka vet jag vänner, för allt detta skulle jag inte kommit fram till på egen hand!

I övrigt tänkte jag mest bomba er med vårbilder!
Jag ÄLSKAR dessa hav av vitsippor som är just nu!











Jag fick för mig att börja med Paracord. Detta är försöket att göra ett kort påvisningskoppel till söket :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar