Bildbomb: Grattis Zonda 5år! Och blandat från senast!

Det har hänt en hel del sen senast! Min älskade Zonda har hunnit fylla hela FEM ÅR! Vilka år det har varit sen då! :D
Hon fick för första gången en födelsedagstårta! Vi brukar inte vara så "larviga" men fyller man fem så gör man!

Tårtan innehöll: Leverpastej, Färskfoder, Mjukost, Dentastix och OSTBÅGAR!

Den var så himla god, så Zonda kunde inte ens bestämma sig för vart hon skulle börja (det brukar aldrig va ett problem!). Hon dregglade ner hela tårtan innan hon högg tag i, och svalde, ena dendastixbiten. Haha!

Vi har skaffat en GoPro kamera! Den knöts snabbt fast på Zondas ena sele och testades! Här kan ni se första testet i SKOGEN!



Vi har även hunnit en sväng på Rally Sweden i de djupa värmlandsskogarna! Blött, dåligt arrangerat och så... men ja, det är ändå gött med rally!

Så här ser Zonda ut när hon är på Rally! Dubbla overaller och ett tjockt teddytäcke över när  vi ska va stilla.

SÖK - inte en så glamorös sport! Vissa gånger undrar man vad man pysslar med när man ger sig ut. Till exempel i lördags, när det först regnade - sen snöblandat - sen HAGEL! sen regn igen... jomesåatte...

Man får hänga väldigt mycket på tork efter ett sånt pass...

Zonda har även hunnit få en ny frisyr! Från Fluff till SportPumi! Härligt!

Eller vad säger ni? Ska det vara fluff eller sportmodell på dom?

Sökträning i snö + Föreläsning om spårträning

Mitt längsta inlägg på länge, läs så mycket, eller vad du vill :)


Föreläsning med Tobias Gustavsson och Jens Karlsson från SWDI


Idag hade Jönköpings Brukshundklubb tillsammans med Studiefrämjandet och Småland-Ölands Kennel Klubb bjudit in två killar från SWDI (Scandinavian Working Dog Institut) att föreläsa om spår, spårhundar och lukter. De jobbar även på SLU (Sveriges LantbruksUniversitet) som forskare.
Tobias har varit och föreläst på Jönköpings Brukshundklubb får nåt år sedan, den gången var temat "Lär dig leka med och belöna din hund". Den gången lärde jag mig så himla mycket så denna ville jag heller inte missa, även om temat var Spår, vilket jag inte håller på med. Dom är kunniga, på SWDI!

Zonda fick vila med husse när matte var på föreläsning

I alla fall, många av oss har ju en massa "ritualer" för olika typer av träning. Redan från första början på brukshundklubben har jag fått höra att en spårsele, den ska jag inte använda till något annat än just spår. Och bara då. Så att hunden lär sig signalen för när den ska spåra. Jag spårar aldrig, så den där spårselen (den gamla typen, med en rem tvärs över bogen) har hängt oanvänd, för den har jag inte vågat använda, det är ju en "spårsele". Tills nyligen, när jag gav upp spårandet och den blev en promenadsele istället.

I alla fall, detta har jag oroat mig för helt i onödan, enligt dagens föreläsare. Många av oss har så mycket ritualer och grejer vi pysslar med, både för hunden och oss själva, så när vi väl ska sätta igång så är hunden redan slut.
Tobias och Jens har i sitt arbete på SLU och SWDI tagit reda på mycket så klart, bland annat att dessa ritualer oftast inte behövs, och i fall med högtempade hundar är kan va rent förrädiska och stjälpa, inte hjälpa.
Detta var skönt för mig att höra, då detta med ritualer verkligen är nåt  som man får inbankat i huvudet på en brukshundklubb, men framförallt för att jag själv är riktigt kass på ritualer/rutiner. Jag har rutiner på morgonen när jag ska till jobbet. De sträcker sig ca 20 min in i framtiden och jag har bankat in dom under många år, även under skoltiden så klart. Men att få in detta på nåt annat ställe i livet är inte riktigt möjligt för mig.
Dessutom är det ett ganska sårbart system i vissa fall. För om nåt stör mig i dessa rutiner/ritualer så blir jag helt ur fas. Om nycklarna är borta på morgonen, det är ett typexempel. Då kan hela dagen bli usel.

Det tog ganska lång tid innan Sökhunden Zonda fick ett söktäcke. Trots att alla sa att det måste man ha, så att hunden förstår att det ska söka, så att man har ett tydligt tecken för just sök. Idag har hon ett söktäcke och har använd detta tillräckligt många gånger för att hon borde ha kopplat ihop det med söket.
Detta har inte skett. Vad hennes tecken för sök är, är mer "självklara" saker. Till exempel - Vi är i skogen, och det är folk där som beter sig på ett visst sätt (ganska ordentligt, de är inga svampplockare t.ex.). Ett annat tecken är att jag nog beter mig som om jag har tänkt träna sök, jag pratar peppande, men lågt med henne på väg till stigen, jag har med mig väskan, jag har inte på mig joggingkläderna, utan kängorna. Allt detta gör att jag rör mig helt annorlunda än när vi ska ut å springa, och detta märker hon så klart.
Så hon ger sig ut på sökslag efter sökslag och kämpar på. Figgar!

Som jag tidigare skrivit (tror jag) så får Zonda ibland köra sök iförd fleeceoverall. Med söktäcke utanpå.
Varför? Flera skäl. Om det är kramsnö så fastnar den i hennes päls och hon blir snabbt fylld med snöbollar i pälsen och kan snart inte ens gå. Plus att när hon ska ligga i bilen, så "tar man av" snön med overallen.
Ett annat är att hon saknar päls precis över korset. Varför vet jag inte exakt, bara att jag hittat just detta (med bra päls fram och på huvudet, och usel till ingen päls på bakdelen av hunden) på flera tikar i Zondas släktträd. Jag har fått höra att jag ger fel foder. Jag har prövat byta foder och de andra lika så, detta har inte påverkat så mycket.
Men i alla fall, jag vill inte låta henne bli kall på korset, då jag är övertygad om att  kalla muskler och explosivt arbete är direkt skadligt.
Zonda skiter högaktningsfullt i vilket. Hon springer på oavsätt vad jag sätter på henne. Och hon kan röra sig bättre i fleeceoverallen än i täcken eller täckoveraller av tyg.


Detta jag skrivit om föreläsningen är så klart bara en yttepytteliten del av dagen. Men det jag fastnade mest för, andra i salen fastnade så klart för helt andra saker :D


SWDI finns på webben: http://www.swdi.se/
Och på instagram: @swdiab


Sökträning i snö

Ja, jag lyckas inte hålla detta inlägg så uppdelat som jag tänkt mig, men jaja..
Igår på sökträningen var det nån minus och ganska mycket snö. Vilket innebär kramsnö och kallt. Overallen på Zonda och vips så var snöklumpar inte ett problem.
Det var nya figuranter med, det snön och den tuffa terrängen gjorde att jag bestämde mig för att inte avancera i träningen, utan backa lite. Detta var ju inte riktigt något vi hade tränat på så det visade sig vara ett bra val. Ställa krav som är lagom stora för situationen, inte springa i väg och tro att nu kan vi allt bara för att det gick så bra förra gången.

Zonda fick tuffa på ordentligt i snön. Hon är terränggående, men inte så stor, så hon får kämpa lite mer än våra träningskamrater Boxrarna och Reisenschnauzrarna (fast igår fick alla kämpa!). Men med rätt belöning och bra figgar så tuffar hon på. Det som gör mig glad är att hon inte saktar ner nämnvärt för varje skick. Jag blir alltid väldigt varm av att se hur hon kämpar på för att hålla tempot även om hon börjar bli trött. En bra fig är värd att jobba för! Rätt belöning är värd att jobba för!

Sök är kul, och som med allt annat, ju mer jag lär mig, desto roligare är det, och ju svårare är det :P Men Zonda verkar gilla svårt och tufft bättre än att göra sånt hon redan kan. Inte jättekonstigt kanske ^^



Heelwork to Music/Freestyle inoficiell tävling

Jag har haft vissa problem med att få Zonda att gilla Lydnadsträning på senaste tiden. Ja, senaste året egentligen. Hon "kan" ju redan allt ju... Och ja, det är ju skälet att vi börjat träna sök från första början (inte helt negativt).
Så en kväll för några veckor sedan så tjatade en kompis med (på) mig jättemycket att jag skulle vara med på en inoficiell Godisklasstävling i Freestyle/Heelwork to music. Sagt å gjort, jag skickade iväg en anmälan där en kväll.. med två veckor till tävlingen... hade inget program eller nåt. Planerade in en träning med en tjej som har Motiverade Hundar följande torsdag. Den träningen blev inställd, och eftersom jag haft dessa problem med Zonda vägrar jag träna själv, det ger ingenting bra. Så torsdagen innan tävlingen, som var på söndagen, var min första träning inför den. Ännu hade jag inget program eller en musikval.
På söndagen lyckades jag släpa mig iväg de va tio milen, hade killen som chaufför, och undertiden jag spelade låten på radion i bilen så skrev jag ett halvdant program i HtM-klassen. Fotgående på vänster och höger sida och mellan mina knän, samt några slalomsteg som byten mellan dessa, även nån snurr. Det blev PANG som slutkläm. Ca 1 minut långt.

Väl på plats lyckades jag öva in första halvan riktigt bra och resten fick jag "höfta till" när jag trodde att jag närmade mig slutet på min musik så "pangade" jag min hund och hon "dog" så fint så :)

Zonda ligger och väntar på sin tur

SÅ fint fot var länge sedan hon gick, utan vettig uppvärming eller nåt. ^^
Fördelen med denna träningstävling/godisklass var att man fick belöna hunden på planen. Jag valde att köra HELA programmet och sedan belöna henne MASSOR med, för tillfället, bästaste
leksaken. Och även det gick super, Zonda blev SÅ glad över att få kampa efter detta! Morrade så mycket att publiken började fnissa :) Goa hund. Min kamppumi!

Sen så är det rätt härligt att ha en pumi ibland. Deras blotta varelse gör att folk blir på bra humör, det är klart fördelaktigt i denna gren ^^
Nån gång när jag känner mig modig nog kanske jag lägger upp videon från denna tillställning... Så länge får ni hålla till godo med foton och printscreens från den.

Efter detta var jag väldigt peppad på att få ordning på fotgåendet och lydnaden öht. För jag tror mig ha upptäckt en sak, hon tycket fortfarande att det är kul, men inte på appelplanen. Det har blivit nåt med appellplan. Så vi kör inomhus ett tag, och här senast hyrde vi en liten inomhuslokal jag och en kompis, och tränade våra hundar korta stunder, och bytte sedan hund, tränade kort och bytte tillbaka och bytte rätt många gånger. Det fungerade toppenbra på båda hundarna, båda var så himla bra den kvällen! Inomhus funkar, sök funkar, ja men då kör vi på det då! :D

Träffade två supersöta Tibetanska terriertikar på tävlingen. Jag är fortfarande mycket svag för Tibbar :)

En sån jävla bra sökträning! :D

Idag hade vi en sån där träning som är så där jääävla bra!
Zonda var helt asgrym och jobbade SÅ hårt! Och RÄTT! Och bra. :) Och hon var lyhörd.. åh va bra det var!

Jag går igenom planen först.

Området "Sökrutan" är jävligt snårig, varierande, backig och det var ordentlig vind idag oxå. Vi har ju kört där förrut, jag vet ju hur området ser ut, men det är så snårigt att det ändå är lätt att tabba sig.

Planen var iaf att ta in hennes första planerade Tomskick.

När man kör sök och, som jag och Zonda, är hyffsat nya på det, så ser man till att hunden hittar en Figurant (fig/figgar)VARJE gång man skickar. Detta för att hunden alltid ska känna en dragning ut i skogen att hitta fig! När man väl befäst det så kan man ta in ett s.k. Tomslag - alltså att man skickar fast man vet att det inte ligger någon fig där ute. Detta för att på tävling i Tävlingssök så ska hunden söka av hela området, inte bara där det ligger figuranter. Så är reglerna. Gör hunden inte det får man avdrag, och det vill man ju såklart inte!

I alla fall - planen var att skicka först höger från stigen (i medvind) och träff på figge, sedan vänster och träff igen. Sedan höger igen och träff och sedan vänster igen och då Tomslag - och sedan skicka höger igen och träff på figge.

Så långt gick allt enligt min plan, Zonda var skitduktig och även om det inte var någon på vänstersidan denna gång så fortsatte hon jobba även på högersidan efter det(belönade henne så klart efter tomskicket).
Efter det var tanken att hon skulle få träff på vänstern. En riktig träff, ordentlig belöning!
Men njae.. det blir inte alltid som man tänkt sig (mystiskt, det där!) och där jag skulle skicka Zonda var det RIKTIGT ordentlig SNÅRSKOG. Så för att kunna springa RAKT ut så fick hon zikzacka genom snåren, men rakt gick hon ändå, duktiga vovva! Jobbade på jättehårt och verkligen letade efter figgen, gick lååångt ut! Aja, jag ropade in henne igen efter en stund och  nästa gång följde jag med henne en bra bit ut i skogen och lät henne känna in vinden ordentligt innan jag viskade "sök" och då hoppade hon igång igen, letade reda på figgen och hittade! YES! Motgångar? Äch, Zonda fixar!

Efter det blev det ytterligare ett skick på höger sida (medvindssidan=lättare att hitta) och träff.

Skick igen på vänster - denna gång med ordern att figgen skulle va mycket lättare att hitta. Men njae, det var fortfarande ganska snårigt och jag ropade in, belönade och skickade om lite snett - och Zonda drog iväg igen! Och JAAAA! Hon HITTADE FIGGEN!

Zonda var glad! Jag var glad! Åh va hon fick jobba i snårskogen. Hon fick springa LÅNGT! Och hon sprang fort! Alldeles lagom fort faktiskt! Fort, men fortfarande med hjärnan på!

Duktiga duktiga vovve!

Vad var mer roligt att se idag? Jo att trots att det var jobbigt och riktigt utmanande för henne så helt plötsligt var det KUL att gå fot! I snåren, över berg och fallna träd är det kul! Inte på en jävla appelplan heller, nej, ge mig lite utmaning säger Zonda! Knäppa goa vovva!

Jag har ju hunnit fylla år i veckan oxå, tack för blommorna och sällskapet, mina vänner! Fick även en tavla på Zonda, målad av en kompis:  Zonda i tusch

God kväll allihop!

God fortsättning!

Folk har ju skrivit årskrönikor och sammanfattningar på sina bloggar... får väl försöka mig på det jag med.

2013 var året jag började tävla med Zonda mer seriöst. Gick hyffsat i Rallylydnaden, uselt i Tävlingslydnaden. Det var året då Zonda helt verkar ha tröttnat på all form av lydnad.

Det innebar även att vi började satsa på Söket mer seriöst. DET har varit kul! Kul för både mig och Zonda!

Det var sommaren 2013 jag började komma igång och motionera mer regelbundet. Jag och flera av mina vänner, och jag lyckas hålla igång det hyffsat fortfarande :) Det gillas!

Så, det var min sammanfattning av 2013. Blir bra så.

Detta är Zonda efter sökpasset två dagar före jul. Hon har fått ett julbad oxå. Och OJ så trött man blev av det sa Zonda.

Hemma hos Zondas "mormor och morfar" fick hon en present på en gång! En alldeles egen kartong! INTE ALLS för liten för henne att ligga i, nejdå! :P ...det var inte mycket kvar av den kartongen när hon var klar med den...

Zonda med julklappen hon fick av en äldre släkting till Husse. Den hade en pip i vardera ända när hon fick den... det dröjde inte så länga innan den inte hade det längre. ;P

På nyårsafton blev det soffhäng. Ett bra val tyckte Zonda. Smällarna var oviktiga, ostbågarna däremot...

Idag blev det ännu mera sökträning.
Jag har kört "system" ett bra tag, men före Jul gjorde vi lite annorlunda och även idag. En figurant gick ut några meter och lockade på Zonda för att få upp intresset - och för att få upp hennes motivering på figuranten ordentligt. Sen går man undan med hunden och figgen går en annan väg ut i skogen. Sen skickar man hunden där figgen "försvann".
Hon har varit lite tveksam ett tag, sett lite osäker ut på vad vi vill ha ut av henne, så detta var bra. Motivationen flög i topp och hon sprang fort, rakt ut till figgen. Mycket målmedveten! Nästa gång blir kul att se vad det blir av det. Då blir det ingen lockande figge, då blir det bara skick rakt ut. Men det ska nog gå bra!

Körde även markeringsövningar efteråt. Där visade sig ett problem jag måste fundera lite på. Rullmarkeringar fungerar finfint på gräsmattor men absolut inte i skogen. Och bara halvdant i skogskanten. Det är lite märkligt. Men då får vi jobba på det! Och hon ska få jobba... och jag oxå :)

Lite träningsvila

 Här hemma har vi vila från lydnadsträning just nu. Vi har ju, som ni kanske noterat i tidigare inlägg, tränat en del sök på senare tiden, men lydnadsträning har det varit sällsynt med. Det har varit meningen. Zonda har inte visat ens i närheten av det engagemanget och den glöden hon haft tidigare. Ja, jag kan tjata henne runt en rallylydnadsbana, men drivet som funnits där, det har som tagit semester.

Så då har jag bestämt att vill hon inte, nä då ska vi inte heller. Det finns annat att träna på. Sök är ett exempel. Så hon får springa lös, vi kör lite mer joggingturer och gör då vårt bästa att se ut som levande julgranar.. som ni ser :)

Zonda fick även följa med på julskyltningen här i stan, mycket folk överallt, men det bekommer inte Zonda, så skönt :) (och det innebar ju att jag slapp gå ensam! Med Zonda är man aldrig ensam! Bästa Zonda! )
Är hon inte likurhunden Urax på boken bakom henne? ;)

 

För några veckor sedan körde vi lite lydnad ändå (ja, eller rally då, men same same) och jag ville köra med en skylt, men hade inga skyltar till godo - men då funkar en 10" surfplatta lika bra! :D

Vi har tränat en del apportering i brist på vanlig lydnadsträning. Här håller hon ett ostbågshjärta, det som enligt henne är det bästa som finns! :D Efter det blev det träning på att hämta "konstiga" föremål. Nyckelknippa, "rullar" (hemmagjorda, till för söket), tesked, klicker, skruv, plugg i plast, stor plugg (?) i metall, skrivmejsel, en börs, och (men det syns in på fotot) en femkrona.
Apportering är inte så kul enligt Zonda... om man inte utmanar henne! Hämta en träapport? Njaaääää... Hämta en ketting? Helt okej! Knäppa goa vovve!

Var hundvakt för nån dag sedan, samlade lite poäng genom att dela med mig av det lilla som var kvar på vispen - omnomnom :)

Men mest har vi träningsvila från det mesta som innehåller lydnadsträning just nu. Det kommer jag ta upp efter jul igen. Lite trist, jag saknar träningarna, och ja, Zonda har blivit lite mer understimulerad, men vill hon inte, så då ska vi minsann inte slita på det heller. Hon klarar sig ett tag till ^^

Nähe, promenaden är gjord i halkan, nu blir det kvällen. :)

Hösten passerar

Det har gått mot höst, och den har snart passerat.

Vad gör vi?
Ja, jag har tröttnat på träning på platta lydnadsplaner. Så vi har ställt in det ett tag. Det är kanske ändå bra med lite vila från den ett tag. Varför har jag tröttnat? Det har ju "gått så bra"?
Därför att Zonda inte känns som om hon tycket det är så där kul, som jag vill att hon ska tycka, och vet att hon KAN tycka.

Så vi har kört sök! DET är kul!
Vi har kört sök lite sporadiskt då och då. Inte gått nån kurs eller så, bara känt på det lite och hjälpt till att figga för de andra hundarna. Men denna höst känns det verkligen som om vi kommit igång på riktigt.

För några veckor sen så var min plan att köra 3-4 skick, paus, och sen några skick till, och även ta det lugnt emellan skicken. Detta för att hon mot slutet inte verkar orka lika mycket - alltså att hennes kondis kanske inte riktigt är så bra som den kanske borde vara... Aja, det var värt ett försök, jag är glad att jag testade det. Nu kan vi räkna bort det. :P
Jag har fått höra väldigt många gånger att jag måste ha MINDRE lydnad på henne på stigen. Mindre? men.. men..?
men..? MINDRE lydnad? Det är ju skitsvårt jöh!
Hur skulle jag omsätta detta till verklighet? Knappt "Samla ihop" hunden mellan skicken?
Men men, nästa träning så försökte jag pröva detta. (Så klart efter feedback och goda samtal med träningskamrater.) Första skicket så gick hon rakt ut och hittade figgen, fick sitt godis (vi kör inga påvis än) och kom till baka när jag kallade - jag gick in i rutan lite framför där hon var och mötte upp henne, sa ett kort bra, tog ett finger i halsbandet och fysiskt drog med henne till stigen igen (minimalt med lydnad var det ju..?) och så fort jag kom ut på stigen igen så klev jag ut en meter där vi skulle köra nästa skick och skickade henne innan jag stannade.

Och som hon sprang! Inga pauser, totalt 7 skick tror jag det blev, i kuperad terräng. För varje skick förstod hon den delen att hon skulle springa frammåt i rutan lite innan hon sprang in (efter som jag mötte upp henne).

Näst sista skicket så stannade hon efter bara ca 7 meter och tittade på mig typ "Ska jag verkligen hitåt? Det är ju JÄTTEsnårigt?" Men jag hade faktiskt is i magen och höll käften och tittade intresserat in i rutan mot "vad hon skulle hitta" och inte på henne. Och jajjemän, hon kom igång igen utan mer hjälp en så från mig och hittade strax därpå figgen. Duktig vovva!

Sista skicket började hon bli trött. Jag hade bett figgarna och stigvakten att de figgarna skulle vara närmare och närmare stigen främst de sista skicken, så att hon verkligen skulle få lyckas. Men som har hänt innan så  blev det nån miss i komunikationen/glömsla? och sista figgen var längst ut på djupet i ordentligt kuperad terräng. Ännu en gång sprang Zonda bara kanske 10 meter in i rutan och stannade upp och tittade på mig, det KAN ha varit mitt fel, jag kan ha varit lite otydlig när jag skickade henne den gången (minns inte riktigt), plus att här börjar hon absolut bli trött. Hon stannade, jag var tyst ännu en gång, alla på stigen tittade ivrigt in  i rutan och efter några sekunder så drar hon sig innåt igen, om än med något reducerad hastighet jämfört med tidigare i rutan - men hon GJORDE det fortfarande! Och strax efter hittade hon figgen! Duktig vovva!
Det var en sån där sällsynt asbra träning! Känns helt okej att skita i planlydnad ett par månader och fokusera på detta istället. :)

Det bästa är att hon verkar älska sök! Sist när jag tog henne ur bilen var hon skitslö, gick och lullade i gräskanten. Inget funkade för att få igång henne, varken snurr inkallningar eller hoppa-studsa trix. Hon gjorde ju det hon blev tillsagt, men inte med nån entusiasm.

Men så började vi närma oss sökrutan, och hon förstår att det är just Sök på gång, då "vaknar" hon, spänner sig och är HELT på g! Då kan jag peppa henne lite extra med att viska bra saker och stryka henne på bogen. Och sen är det bara att köra! Det är en helt underbar känsla när man tänkt göra nåt och hon bara så ändrar inställning och går från sömnig/ointresserad till vaken, pigg och tvärfokuserad!

Halloween har ju passerat! Zonda fick så klart pröva diverse inköpta maskeradprylar. Hon är ju snäll, hon gör det ju, men först när jag bad henne hålla svärdet så såg hon nöjd ut! En mycket roligare uppgift än att bara stå helt still! Goa vovva!

Här om dagen fick husse hem ett paket med prylar - prylar han fick rädda å det snaraste när pumin såg att han fixat PRESENT till HENNE! EN KARTOOOONG!!!

AAAAAAHHHHHH-ANFALL!

Och vips så hade hon på riktigt anfallit kartongen, vält hälften av grejerna på kontoret och noggrant börjat slita wellpappen i stycken. Mycket nöjd med husse den dagen, som kommer hem med så FINA presenter!

I övrigt är det väl lite mellanläge här hemma just nu. Zonda har dragit på sig noskvalster så det blir inte så mycket aktivitet förrän det börjat ge sig, och framförallt inte smittar längre. Jobbigt, för vi måste se till att några andras hundar hon träffar ofta medicineras. Det är ifrån dom det kom, men det insåg vi inte förrän det var för sent... Aja, det är ju inte direkt dödligt.

Avslutar med en bild på kompisens Pinscher. Gosvovven, så liten han kan bli när han vill sitta i knät :P

Just ja, kanske ska berätta vad det är för ras på hunden i förra inlägget!
Det är en nedklippt dvärgschnauzer! Så lik en pumi, fast mer "stabbig" och mindre. Men å så söt!

Zondas första merit! RLDN

Då har vi hunnit med att tävla i Rallylydnad på Jönköpings Brukshundklubbs Klubb Mästerskap. Och Zonda och jag vann det på 97p! Då var jag både förvånad och glad :) För det var en riktigt klurig bana, det var LÄTT att gå vilse och göra fel. ^^

Det har även varit en officiell dubbeltävling i Rallylydnad i Linköping. Och det slutade med att Zonda nu kan titulera sig som RLDN. :)

Men till dagen. Jag sov över hos min bror och hade då bara inte ens en mil att köra på morgonen till tävlingen. Jag gav mig iväg en timme innan banvandringen skulle starta. Gott om tid, trodde jag. Vad jag inte visste var att vägbeskrivningen var riktigt kass och att det inte satt uppe en enda skylt om vart det var någonstans. Sanna inte imponerad.

Väl på plats så kändes organiseringen på allt väldigt lös. Ingen ordning på saker å ting. Den där milen (8,5km?) tog en halvtimme pga brist på skyltning. Så jag var på plats en kvart innan sista anmälan var, och de hade visst precis öppnat sekretariatet, så det var givetvis en lång och långsam kö i för att få anmäla sin ankomst. Vad är det för fel på att ha sekretariatet öppet långt innan, så man slipper den där stressen och kan få ägna sig åt hunden istället?

Aja, bara köpa läget.
Det var kallt, så jag fick massera Zonda massa för att hon skulle hålla värmen i sin urusla päls. Hade behövt tagit med ett tjockare täcke. Och långkalsonger till mig själv. #notetoself
Missar av olika slag stör mig när jag ska tävla. Jag kände att "ja, jag har ju hittat hit, nu kommer banan bli enkel.".

Aja, bana ett var relativt simpel. Inga tempoväxlingar som störde till det. Däremot fick Zonda för sig att hon skulle bita i kopplet! Vafan! Det hände på tävlingen på KMet första gången, just vid momentet sitta framför. Så när det nu hände IGEN på tävling så bara kom det - "Nej!"... tusan.. man får inte säga Nej på tävlingsplan när man tävlar rallylydnad.
Och sen då? Lite senare på banan så var momentet sitta framför och backa 1,2 och 3 steg, och även där började hon bita i kopplet, så då tappade jag helt räkningen.. och då kom det en lång ramsa svordomar.. *doh!* Aja, jag hade iaf vett nog att säga dom med pipig och glad röst, fixa resten av banan och belöna min hund ordentligt efteråt. Så det drog visst inte ner poängen så mycket som det kunde göra.
Jag drog på mig -10 där (jag gjorde ju inte momentet rätt, då blir det -10) och några småsaker, så vi slutade på 87poäng. Inte helt nöjd, men det var iaf godkända poäng! (över 70).


Nästa bana: Ungefär samma svårighetsgrad på banan, men här var hon lite mer med mig, inget bit i kopplet, så det gick betydligt bättre. Men jag ska nog inte bli domare i Rally. Jag hade dragit på nosande både en å tre gånger. Trots det slutade det på maxpoängen 100. Glad och förvånad kan jag säga! Och vi fick fina och snälla kommentarer efteråt,  sånt är alltid glädjande :) "Det var trist att det inte var så många som såg det, vi sa att nu missade dom nåt!" Den ska jag ta med mig till stunder då det känns lite sämre. :D

Så dagen slutade med två tävlingar avklarade på godkända poäng. Första tävlingen på 87p räckte till en andra plats och den andra på 100p som räckte till klassvinst! Och med tre tävlingar avklarade så kan Zonda nu titulera sig RLDN och nu är vi uppflyttade till fortsättningsklass! Härligt!



Jag måste oxå visa er en sötnos jag träffade på under dagen.
Gissa  rasen!

Efter tävlingen (som slutade nästan två timmar efter utsatt tid... fick  vänta flera timmar på prisutdelningen... weeiii) så åkte vi hem till brorsan och hans tjej igen, åt lite, hängde lite. De gosade med en trött Zonda som däckade i knät på dom båda. Alla nöjda :)

Idag har vi tagit det lugnt, en timmes promenad är vad det blivit. Men Zonda verkar va nöjd, hon liggar däckad här bredvid. Hoppas alla tar sig ut även när höstvädret inte är så här vackert!

Utan även när det ser ut så här, å småregnar lite :P Det var frisk luft i alla fall :)

Nu ska vi ta det lite lugnt från både tävlande och tränande ett tag. Blir att försöka satsa på Söket lite mer istället för planlydnad.

Trevlig höst på er!

Debut i Lydnadsklass 2

Då har vi gjort debut i Lydnadsklass 2 (officiellt) bara en vecka efter debuten i Rallylydnaden :)
Detta på Smålandstenar bhk.
Det är en bit dit, och när klockan ringde 0500 så funderade jag på varför jag skaffat mig en hobby som gör att jag måste gå upp så tidigt på mornarna? Var på plats 1,5h innan samling (långt före de andra startande, men strax efter tävlingsledaren) och det var rätt bra. Min morgontrötta pumi behöver få tid att vakna när vi kommer fram, för i bilen gör hon sitt bästa för att sova.




Jag kände att vi inte hade tränat ordentligt/rätt/nåt sånt, och kände att, nej, några uppflyttningspoäng kommer det inte bli. Och folk är så gulliga "Men det kommer gå så bra så!" För man "får" ju inte tänka så, eller nåt sånt.
Men jag bestämde mig för att skita helt i poängen och öva på att tävla lydnad, gå ut och ha kul på planen även om det skulle dra ner poängen. Berömma henne på planen mellan momenten ordentligt ÄVEN om det drar ner helheten. Peppa henne i linförigheten ÄVEN om det drar ner poängen kraftigt.
Och om hon inte skötte sig med apporten så tänkte jag ta det på en gång, för inte ens på tävling tillåter jag dumheter.

Och denna inställning kändes skön. Okej, vi kommer inte få godkända poäng, men skit i det då.  Då ska vi HA KUL i alla fall. Det var skönt att gå in på plan och ha helt släppt stressen/pressen att behöva prestera, att ha helt andra mål med tävlingen.

Så, resultat: Ett protokoll FULLT av dubbel/extrakommandon :)

Plasts : 10 (40)
Hon har hittills bara gjort 10or på platsen. Men idag låg hon och tuggade på gräset eller en tass eller nåt. Jag kunde inte se, men det var inte samma lugn som tidigare. Men så har vi varit slarviga med platsträningen på senare tiden, för hon "ligger ju alltid så bra". Bakläxa Sanna! Oavsätt poäng!

Fritt följ: 6 (18)
På protokollet står det ek vp ss luft. EK är ExtraKommando, vilket är HELT sant. De var många och tydliga, men jag tror de var avgörande för att inte nolla detta moment helt idag. SS är snett sittande, och det stämmer alldeles säkerligen. Luft - ja, hon gick en bra bit ifrån mig.
Jag har inte riktigt vågat träna FF pga risken att hon ska tröttna på det helt, men idag kändes det som om hon har börjat glömma momentet till viss del. Hmm... Hur kombinera detta med att inte tråka ut henne..?

Läggande under gång: 8 (8)
Här står det föraren saktar in, och det är nog sant. Jag kände inte riktigt att hon var med mig, och hon har satt sig rätt ofta på senaste tiden, så jag var rätt nojig att så skulle ske även denna gång. Men hon la sig faktiskt, det var bara jag som klantade till det på denna. Lättare att ändra på mig här, än hunden, så det är bra att veta. Får vi ordning på fria följet igen så kommer läggandet att ge sig tror jag.

Inkallning: 6,5 (13)
Tusan, hon kom inte när jag ropade första gången, så jag sa HIT rätt snabbt igen. Och uppenbarligen gjorde jag nåt når hon satte sig fot oxå, att döma av protokollet (ek, avslut)

Rutan: 7,5 (22,5)
JAAAA! Hon sprang faktiskt in i rutan! Gallop in, började precis titta sig om efter leksak, jag typ skrek STÅÅÅ, hon vänder sig och tittar på mig och här tror jag att jag sa stå igen, för på protokollet står det ek.
Men här är jag bara så nöjd att hon faktiskt sprang in i rutan. Den är långt ifrån färdiginlärd, om vi säger så.
Vi hann köra en rita med leksak i strax innan vi gick in på plan. Jag är övertygad om att det gjorde det var avgörande. :)

Apporten: 0 (0)
ek, föraren flyttar sig.
Jo.. här dummade hon sig. Hon satt fint, sprang ut på kommando, tog apporten okej, om än med lite mycket bus i blicken, gallop in och precis innan hon skulle sätta sig så ser jag att buset far fram i blicken och hon tänker lägga sig ner och bita på apporten. INTE okej. Så jag sa "APPORT, fooot" och klappade på mitt ben lite - och hon satte sig fot och släppte apporten fint på mitt kommando.
Och händer det igen, så gör jag om samma sak. Detta får vi träna ännu mer på, men inte ens på tävling får hon bete sig. Inte sagt att jag blir arg på henne, men blir det fel så kommer jag styra upp det även på tävling, med risk för att nolla momentet. Bara hem å träna ännu mer (men det har blivit betydligt bättre än i sommras!).

Hopp-sitt-hopp: 5 (10)
ek, avslut
Hon hoppade ut och satte sig fint på kommando, men jag tror det var på tillbakavägen det strulade lite, därav ek.
Men vi nollade det inte och hon skötte sig bra. Detta var mer en träningssak och mitt strul än att hon gjorde nåt. Så det är skönt.

Fjärren: 8 (16)
Nånstans drog jag på mig ett ek, därav poängen. Men hon la sig när jag sa, och satte sig när hon skulle. Flyttade ingenting och låg stabilt. Det enda är att jag kan ha lite för långsamma armrörelser för högsta betyg. Men fjärren är jag väldigt nöjd med!

Helhetsintryck: 6,5 (6,5)
Här kommer dagens kommentar!
Okoncentrerad. Föraren förvärrar för hunden.
Jag garvade gott när jag läste det!
Ja, jag är med på varför alla betyg är som de är, och jag förstår kommentaren. Men det hade inte varit en lika bra tävlingserfarenhet om jag inte bestämt mig för att använda mig av typ hundra extra/dubbelkommandon. En åskådare som jag träffat tidigare tycke inte att mina ek var felaktiga eller onödiga, utan att de kom när det behövdes (och att domaren var snål med poängen, haha! men jag förstår poängen), med undantag för ett i fria följet. Tack du, det var skönt att höra. :)





All and all, det var en bra tävling och en bra tävlingserfarenhet. Och framförallt är jag glad att vi skippade pressen att prestera idag. För er som räknat så blev det 134p. Inte nåt att skryta med alls i poängväg, men vilken skillnad på känsla det var mot för förra lydnadstävlingen (den inofficiella). Nej, det var inte den där känslan "Åh fy fan vilken bra dag, detta kan ju faktiskt gå vägen idag! Åhhh, hon är sååå på hugget idag".
Nej, det var inte alls så, men det var en mer avslappnad känsla av att detta ska bli kul. Oavsätt resultat. Och det känns skönt att få usla poäng för att jag dragit till med typ hundra ek, men att Zonda var hyffsat med mig och verkade ha trevligt på plan, än att få usla poäng och känna att hon är med mig i vartannat moment, och sen inte alls, för att sen stänga av helt och deppa ihop. Då blir ju jag oxå depp.

Nästa helg är det KM på min klubb och då har jag anmält oss till Rallylydnaden, det blir kul, sisådär lagom seriöst och helt inofficiellt :)

Och helgen därpå blir det officiell rallylydnadstävling gånger två, kommer bli najs.
Och har vi tur den helgen så kan vi bli uppflyttade till fortsättningsklass, DET vore najs!

Världens klokaste Zonda hälsar till er!