En sån jävla bra sökträning! :D

Idag hade vi en sån där träning som är så där jääävla bra!
Zonda var helt asgrym och jobbade SÅ hårt! Och RÄTT! Och bra. :) Och hon var lyhörd.. åh va bra det var!

Jag går igenom planen först.

Området "Sökrutan" är jävligt snårig, varierande, backig och det var ordentlig vind idag oxå. Vi har ju kört där förrut, jag vet ju hur området ser ut, men det är så snårigt att det ändå är lätt att tabba sig.

Planen var iaf att ta in hennes första planerade Tomskick.

När man kör sök och, som jag och Zonda, är hyffsat nya på det, så ser man till att hunden hittar en Figurant (fig/figgar)VARJE gång man skickar. Detta för att hunden alltid ska känna en dragning ut i skogen att hitta fig! När man väl befäst det så kan man ta in ett s.k. Tomslag - alltså att man skickar fast man vet att det inte ligger någon fig där ute. Detta för att på tävling i Tävlingssök så ska hunden söka av hela området, inte bara där det ligger figuranter. Så är reglerna. Gör hunden inte det får man avdrag, och det vill man ju såklart inte!

I alla fall - planen var att skicka först höger från stigen (i medvind) och träff på figge, sedan vänster och träff igen. Sedan höger igen och träff och sedan vänster igen och då Tomslag - och sedan skicka höger igen och träff på figge.

Så långt gick allt enligt min plan, Zonda var skitduktig och även om det inte var någon på vänstersidan denna gång så fortsatte hon jobba även på högersidan efter det(belönade henne så klart efter tomskicket).
Efter det var tanken att hon skulle få träff på vänstern. En riktig träff, ordentlig belöning!
Men njae.. det blir inte alltid som man tänkt sig (mystiskt, det där!) och där jag skulle skicka Zonda var det RIKTIGT ordentlig SNÅRSKOG. Så för att kunna springa RAKT ut så fick hon zikzacka genom snåren, men rakt gick hon ändå, duktiga vovva! Jobbade på jättehårt och verkligen letade efter figgen, gick lååångt ut! Aja, jag ropade in henne igen efter en stund och  nästa gång följde jag med henne en bra bit ut i skogen och lät henne känna in vinden ordentligt innan jag viskade "sök" och då hoppade hon igång igen, letade reda på figgen och hittade! YES! Motgångar? Äch, Zonda fixar!

Efter det blev det ytterligare ett skick på höger sida (medvindssidan=lättare att hitta) och träff.

Skick igen på vänster - denna gång med ordern att figgen skulle va mycket lättare att hitta. Men njae, det var fortfarande ganska snårigt och jag ropade in, belönade och skickade om lite snett - och Zonda drog iväg igen! Och JAAAA! Hon HITTADE FIGGEN!

Zonda var glad! Jag var glad! Åh va hon fick jobba i snårskogen. Hon fick springa LÅNGT! Och hon sprang fort! Alldeles lagom fort faktiskt! Fort, men fortfarande med hjärnan på!

Duktiga duktiga vovve!

Vad var mer roligt att se idag? Jo att trots att det var jobbigt och riktigt utmanande för henne så helt plötsligt var det KUL att gå fot! I snåren, över berg och fallna träd är det kul! Inte på en jävla appelplan heller, nej, ge mig lite utmaning säger Zonda! Knäppa goa vovva!

Jag har ju hunnit fylla år i veckan oxå, tack för blommorna och sällskapet, mina vänner! Fick även en tavla på Zonda, målad av en kompis:  Zonda i tusch

God kväll allihop!

God fortsättning!

Folk har ju skrivit årskrönikor och sammanfattningar på sina bloggar... får väl försöka mig på det jag med.

2013 var året jag började tävla med Zonda mer seriöst. Gick hyffsat i Rallylydnaden, uselt i Tävlingslydnaden. Det var året då Zonda helt verkar ha tröttnat på all form av lydnad.

Det innebar även att vi började satsa på Söket mer seriöst. DET har varit kul! Kul för både mig och Zonda!

Det var sommaren 2013 jag började komma igång och motionera mer regelbundet. Jag och flera av mina vänner, och jag lyckas hålla igång det hyffsat fortfarande :) Det gillas!

Så, det var min sammanfattning av 2013. Blir bra så.

Detta är Zonda efter sökpasset två dagar före jul. Hon har fått ett julbad oxå. Och OJ så trött man blev av det sa Zonda.

Hemma hos Zondas "mormor och morfar" fick hon en present på en gång! En alldeles egen kartong! INTE ALLS för liten för henne att ligga i, nejdå! :P ...det var inte mycket kvar av den kartongen när hon var klar med den...

Zonda med julklappen hon fick av en äldre släkting till Husse. Den hade en pip i vardera ända när hon fick den... det dröjde inte så länga innan den inte hade det längre. ;P

På nyårsafton blev det soffhäng. Ett bra val tyckte Zonda. Smällarna var oviktiga, ostbågarna däremot...

Idag blev det ännu mera sökträning.
Jag har kört "system" ett bra tag, men före Jul gjorde vi lite annorlunda och även idag. En figurant gick ut några meter och lockade på Zonda för att få upp intresset - och för att få upp hennes motivering på figuranten ordentligt. Sen går man undan med hunden och figgen går en annan väg ut i skogen. Sen skickar man hunden där figgen "försvann".
Hon har varit lite tveksam ett tag, sett lite osäker ut på vad vi vill ha ut av henne, så detta var bra. Motivationen flög i topp och hon sprang fort, rakt ut till figgen. Mycket målmedveten! Nästa gång blir kul att se vad det blir av det. Då blir det ingen lockande figge, då blir det bara skick rakt ut. Men det ska nog gå bra!

Körde även markeringsövningar efteråt. Där visade sig ett problem jag måste fundera lite på. Rullmarkeringar fungerar finfint på gräsmattor men absolut inte i skogen. Och bara halvdant i skogskanten. Det är lite märkligt. Men då får vi jobba på det! Och hon ska få jobba... och jag oxå :)

Lite träningsvila

 Här hemma har vi vila från lydnadsträning just nu. Vi har ju, som ni kanske noterat i tidigare inlägg, tränat en del sök på senare tiden, men lydnadsträning har det varit sällsynt med. Det har varit meningen. Zonda har inte visat ens i närheten av det engagemanget och den glöden hon haft tidigare. Ja, jag kan tjata henne runt en rallylydnadsbana, men drivet som funnits där, det har som tagit semester.

Så då har jag bestämt att vill hon inte, nä då ska vi inte heller. Det finns annat att träna på. Sök är ett exempel. Så hon får springa lös, vi kör lite mer joggingturer och gör då vårt bästa att se ut som levande julgranar.. som ni ser :)

Zonda fick även följa med på julskyltningen här i stan, mycket folk överallt, men det bekommer inte Zonda, så skönt :) (och det innebar ju att jag slapp gå ensam! Med Zonda är man aldrig ensam! Bästa Zonda! )
Är hon inte likurhunden Urax på boken bakom henne? ;)

 

För några veckor sedan körde vi lite lydnad ändå (ja, eller rally då, men same same) och jag ville köra med en skylt, men hade inga skyltar till godo - men då funkar en 10" surfplatta lika bra! :D

Vi har tränat en del apportering i brist på vanlig lydnadsträning. Här håller hon ett ostbågshjärta, det som enligt henne är det bästa som finns! :D Efter det blev det träning på att hämta "konstiga" föremål. Nyckelknippa, "rullar" (hemmagjorda, till för söket), tesked, klicker, skruv, plugg i plast, stor plugg (?) i metall, skrivmejsel, en börs, och (men det syns in på fotot) en femkrona.
Apportering är inte så kul enligt Zonda... om man inte utmanar henne! Hämta en träapport? Njaaääää... Hämta en ketting? Helt okej! Knäppa goa vovve!

Var hundvakt för nån dag sedan, samlade lite poäng genom att dela med mig av det lilla som var kvar på vispen - omnomnom :)

Men mest har vi träningsvila från det mesta som innehåller lydnadsträning just nu. Det kommer jag ta upp efter jul igen. Lite trist, jag saknar träningarna, och ja, Zonda har blivit lite mer understimulerad, men vill hon inte, så då ska vi minsann inte slita på det heller. Hon klarar sig ett tag till ^^

Nähe, promenaden är gjord i halkan, nu blir det kvällen. :)

Hösten passerar

Det har gått mot höst, och den har snart passerat.

Vad gör vi?
Ja, jag har tröttnat på träning på platta lydnadsplaner. Så vi har ställt in det ett tag. Det är kanske ändå bra med lite vila från den ett tag. Varför har jag tröttnat? Det har ju "gått så bra"?
Därför att Zonda inte känns som om hon tycket det är så där kul, som jag vill att hon ska tycka, och vet att hon KAN tycka.

Så vi har kört sök! DET är kul!
Vi har kört sök lite sporadiskt då och då. Inte gått nån kurs eller så, bara känt på det lite och hjälpt till att figga för de andra hundarna. Men denna höst känns det verkligen som om vi kommit igång på riktigt.

För några veckor sen så var min plan att köra 3-4 skick, paus, och sen några skick till, och även ta det lugnt emellan skicken. Detta för att hon mot slutet inte verkar orka lika mycket - alltså att hennes kondis kanske inte riktigt är så bra som den kanske borde vara... Aja, det var värt ett försök, jag är glad att jag testade det. Nu kan vi räkna bort det. :P
Jag har fått höra väldigt många gånger att jag måste ha MINDRE lydnad på henne på stigen. Mindre? men.. men..?
men..? MINDRE lydnad? Det är ju skitsvårt jöh!
Hur skulle jag omsätta detta till verklighet? Knappt "Samla ihop" hunden mellan skicken?
Men men, nästa träning så försökte jag pröva detta. (Så klart efter feedback och goda samtal med träningskamrater.) Första skicket så gick hon rakt ut och hittade figgen, fick sitt godis (vi kör inga påvis än) och kom till baka när jag kallade - jag gick in i rutan lite framför där hon var och mötte upp henne, sa ett kort bra, tog ett finger i halsbandet och fysiskt drog med henne till stigen igen (minimalt med lydnad var det ju..?) och så fort jag kom ut på stigen igen så klev jag ut en meter där vi skulle köra nästa skick och skickade henne innan jag stannade.

Och som hon sprang! Inga pauser, totalt 7 skick tror jag det blev, i kuperad terräng. För varje skick förstod hon den delen att hon skulle springa frammåt i rutan lite innan hon sprang in (efter som jag mötte upp henne).

Näst sista skicket så stannade hon efter bara ca 7 meter och tittade på mig typ "Ska jag verkligen hitåt? Det är ju JÄTTEsnårigt?" Men jag hade faktiskt is i magen och höll käften och tittade intresserat in i rutan mot "vad hon skulle hitta" och inte på henne. Och jajjemän, hon kom igång igen utan mer hjälp en så från mig och hittade strax därpå figgen. Duktig vovva!

Sista skicket började hon bli trött. Jag hade bett figgarna och stigvakten att de figgarna skulle vara närmare och närmare stigen främst de sista skicken, så att hon verkligen skulle få lyckas. Men som har hänt innan så  blev det nån miss i komunikationen/glömsla? och sista figgen var längst ut på djupet i ordentligt kuperad terräng. Ännu en gång sprang Zonda bara kanske 10 meter in i rutan och stannade upp och tittade på mig, det KAN ha varit mitt fel, jag kan ha varit lite otydlig när jag skickade henne den gången (minns inte riktigt), plus att här börjar hon absolut bli trött. Hon stannade, jag var tyst ännu en gång, alla på stigen tittade ivrigt in  i rutan och efter några sekunder så drar hon sig innåt igen, om än med något reducerad hastighet jämfört med tidigare i rutan - men hon GJORDE det fortfarande! Och strax efter hittade hon figgen! Duktig vovva!
Det var en sån där sällsynt asbra träning! Känns helt okej att skita i planlydnad ett par månader och fokusera på detta istället. :)

Det bästa är att hon verkar älska sök! Sist när jag tog henne ur bilen var hon skitslö, gick och lullade i gräskanten. Inget funkade för att få igång henne, varken snurr inkallningar eller hoppa-studsa trix. Hon gjorde ju det hon blev tillsagt, men inte med nån entusiasm.

Men så började vi närma oss sökrutan, och hon förstår att det är just Sök på gång, då "vaknar" hon, spänner sig och är HELT på g! Då kan jag peppa henne lite extra med att viska bra saker och stryka henne på bogen. Och sen är det bara att köra! Det är en helt underbar känsla när man tänkt göra nåt och hon bara så ändrar inställning och går från sömnig/ointresserad till vaken, pigg och tvärfokuserad!

Halloween har ju passerat! Zonda fick så klart pröva diverse inköpta maskeradprylar. Hon är ju snäll, hon gör det ju, men först när jag bad henne hålla svärdet så såg hon nöjd ut! En mycket roligare uppgift än att bara stå helt still! Goa vovva!

Här om dagen fick husse hem ett paket med prylar - prylar han fick rädda å det snaraste när pumin såg att han fixat PRESENT till HENNE! EN KARTOOOONG!!!

AAAAAAHHHHHH-ANFALL!

Och vips så hade hon på riktigt anfallit kartongen, vält hälften av grejerna på kontoret och noggrant börjat slita wellpappen i stycken. Mycket nöjd med husse den dagen, som kommer hem med så FINA presenter!

I övrigt är det väl lite mellanläge här hemma just nu. Zonda har dragit på sig noskvalster så det blir inte så mycket aktivitet förrän det börjat ge sig, och framförallt inte smittar längre. Jobbigt, för vi måste se till att några andras hundar hon träffar ofta medicineras. Det är ifrån dom det kom, men det insåg vi inte förrän det var för sent... Aja, det är ju inte direkt dödligt.

Avslutar med en bild på kompisens Pinscher. Gosvovven, så liten han kan bli när han vill sitta i knät :P

Just ja, kanske ska berätta vad det är för ras på hunden i förra inlägget!
Det är en nedklippt dvärgschnauzer! Så lik en pumi, fast mer "stabbig" och mindre. Men å så söt!

Zondas första merit! RLDN

Då har vi hunnit med att tävla i Rallylydnad på Jönköpings Brukshundklubbs Klubb Mästerskap. Och Zonda och jag vann det på 97p! Då var jag både förvånad och glad :) För det var en riktigt klurig bana, det var LÄTT att gå vilse och göra fel. ^^

Det har även varit en officiell dubbeltävling i Rallylydnad i Linköping. Och det slutade med att Zonda nu kan titulera sig som RLDN. :)

Men till dagen. Jag sov över hos min bror och hade då bara inte ens en mil att köra på morgonen till tävlingen. Jag gav mig iväg en timme innan banvandringen skulle starta. Gott om tid, trodde jag. Vad jag inte visste var att vägbeskrivningen var riktigt kass och att det inte satt uppe en enda skylt om vart det var någonstans. Sanna inte imponerad.

Väl på plats så kändes organiseringen på allt väldigt lös. Ingen ordning på saker å ting. Den där milen (8,5km?) tog en halvtimme pga brist på skyltning. Så jag var på plats en kvart innan sista anmälan var, och de hade visst precis öppnat sekretariatet, så det var givetvis en lång och långsam kö i för att få anmäla sin ankomst. Vad är det för fel på att ha sekretariatet öppet långt innan, så man slipper den där stressen och kan få ägna sig åt hunden istället?

Aja, bara köpa läget.
Det var kallt, så jag fick massera Zonda massa för att hon skulle hålla värmen i sin urusla päls. Hade behövt tagit med ett tjockare täcke. Och långkalsonger till mig själv. #notetoself
Missar av olika slag stör mig när jag ska tävla. Jag kände att "ja, jag har ju hittat hit, nu kommer banan bli enkel.".

Aja, bana ett var relativt simpel. Inga tempoväxlingar som störde till det. Däremot fick Zonda för sig att hon skulle bita i kopplet! Vafan! Det hände på tävlingen på KMet första gången, just vid momentet sitta framför. Så när det nu hände IGEN på tävling så bara kom det - "Nej!"... tusan.. man får inte säga Nej på tävlingsplan när man tävlar rallylydnad.
Och sen då? Lite senare på banan så var momentet sitta framför och backa 1,2 och 3 steg, och även där började hon bita i kopplet, så då tappade jag helt räkningen.. och då kom det en lång ramsa svordomar.. *doh!* Aja, jag hade iaf vett nog att säga dom med pipig och glad röst, fixa resten av banan och belöna min hund ordentligt efteråt. Så det drog visst inte ner poängen så mycket som det kunde göra.
Jag drog på mig -10 där (jag gjorde ju inte momentet rätt, då blir det -10) och några småsaker, så vi slutade på 87poäng. Inte helt nöjd, men det var iaf godkända poäng! (över 70).


Nästa bana: Ungefär samma svårighetsgrad på banan, men här var hon lite mer med mig, inget bit i kopplet, så det gick betydligt bättre. Men jag ska nog inte bli domare i Rally. Jag hade dragit på nosande både en å tre gånger. Trots det slutade det på maxpoängen 100. Glad och förvånad kan jag säga! Och vi fick fina och snälla kommentarer efteråt,  sånt är alltid glädjande :) "Det var trist att det inte var så många som såg det, vi sa att nu missade dom nåt!" Den ska jag ta med mig till stunder då det känns lite sämre. :D

Så dagen slutade med två tävlingar avklarade på godkända poäng. Första tävlingen på 87p räckte till en andra plats och den andra på 100p som räckte till klassvinst! Och med tre tävlingar avklarade så kan Zonda nu titulera sig RLDN och nu är vi uppflyttade till fortsättningsklass! Härligt!



Jag måste oxå visa er en sötnos jag träffade på under dagen.
Gissa  rasen!

Efter tävlingen (som slutade nästan två timmar efter utsatt tid... fick  vänta flera timmar på prisutdelningen... weeiii) så åkte vi hem till brorsan och hans tjej igen, åt lite, hängde lite. De gosade med en trött Zonda som däckade i knät på dom båda. Alla nöjda :)

Idag har vi tagit det lugnt, en timmes promenad är vad det blivit. Men Zonda verkar va nöjd, hon liggar däckad här bredvid. Hoppas alla tar sig ut även när höstvädret inte är så här vackert!

Utan även när det ser ut så här, å småregnar lite :P Det var frisk luft i alla fall :)

Nu ska vi ta det lite lugnt från både tävlande och tränande ett tag. Blir att försöka satsa på Söket lite mer istället för planlydnad.

Trevlig höst på er!

Debut i Lydnadsklass 2

Då har vi gjort debut i Lydnadsklass 2 (officiellt) bara en vecka efter debuten i Rallylydnaden :)
Detta på Smålandstenar bhk.
Det är en bit dit, och när klockan ringde 0500 så funderade jag på varför jag skaffat mig en hobby som gör att jag måste gå upp så tidigt på mornarna? Var på plats 1,5h innan samling (långt före de andra startande, men strax efter tävlingsledaren) och det var rätt bra. Min morgontrötta pumi behöver få tid att vakna när vi kommer fram, för i bilen gör hon sitt bästa för att sova.




Jag kände att vi inte hade tränat ordentligt/rätt/nåt sånt, och kände att, nej, några uppflyttningspoäng kommer det inte bli. Och folk är så gulliga "Men det kommer gå så bra så!" För man "får" ju inte tänka så, eller nåt sånt.
Men jag bestämde mig för att skita helt i poängen och öva på att tävla lydnad, gå ut och ha kul på planen även om det skulle dra ner poängen. Berömma henne på planen mellan momenten ordentligt ÄVEN om det drar ner helheten. Peppa henne i linförigheten ÄVEN om det drar ner poängen kraftigt.
Och om hon inte skötte sig med apporten så tänkte jag ta det på en gång, för inte ens på tävling tillåter jag dumheter.

Och denna inställning kändes skön. Okej, vi kommer inte få godkända poäng, men skit i det då.  Då ska vi HA KUL i alla fall. Det var skönt att gå in på plan och ha helt släppt stressen/pressen att behöva prestera, att ha helt andra mål med tävlingen.

Så, resultat: Ett protokoll FULLT av dubbel/extrakommandon :)

Plasts : 10 (40)
Hon har hittills bara gjort 10or på platsen. Men idag låg hon och tuggade på gräset eller en tass eller nåt. Jag kunde inte se, men det var inte samma lugn som tidigare. Men så har vi varit slarviga med platsträningen på senare tiden, för hon "ligger ju alltid så bra". Bakläxa Sanna! Oavsätt poäng!

Fritt följ: 6 (18)
På protokollet står det ek vp ss luft. EK är ExtraKommando, vilket är HELT sant. De var många och tydliga, men jag tror de var avgörande för att inte nolla detta moment helt idag. SS är snett sittande, och det stämmer alldeles säkerligen. Luft - ja, hon gick en bra bit ifrån mig.
Jag har inte riktigt vågat träna FF pga risken att hon ska tröttna på det helt, men idag kändes det som om hon har börjat glömma momentet till viss del. Hmm... Hur kombinera detta med att inte tråka ut henne..?

Läggande under gång: 8 (8)
Här står det föraren saktar in, och det är nog sant. Jag kände inte riktigt att hon var med mig, och hon har satt sig rätt ofta på senaste tiden, så jag var rätt nojig att så skulle ske även denna gång. Men hon la sig faktiskt, det var bara jag som klantade till det på denna. Lättare att ändra på mig här, än hunden, så det är bra att veta. Får vi ordning på fria följet igen så kommer läggandet att ge sig tror jag.

Inkallning: 6,5 (13)
Tusan, hon kom inte när jag ropade första gången, så jag sa HIT rätt snabbt igen. Och uppenbarligen gjorde jag nåt når hon satte sig fot oxå, att döma av protokollet (ek, avslut)

Rutan: 7,5 (22,5)
JAAAA! Hon sprang faktiskt in i rutan! Gallop in, började precis titta sig om efter leksak, jag typ skrek STÅÅÅ, hon vänder sig och tittar på mig och här tror jag att jag sa stå igen, för på protokollet står det ek.
Men här är jag bara så nöjd att hon faktiskt sprang in i rutan. Den är långt ifrån färdiginlärd, om vi säger så.
Vi hann köra en rita med leksak i strax innan vi gick in på plan. Jag är övertygad om att det gjorde det var avgörande. :)

Apporten: 0 (0)
ek, föraren flyttar sig.
Jo.. här dummade hon sig. Hon satt fint, sprang ut på kommando, tog apporten okej, om än med lite mycket bus i blicken, gallop in och precis innan hon skulle sätta sig så ser jag att buset far fram i blicken och hon tänker lägga sig ner och bita på apporten. INTE okej. Så jag sa "APPORT, fooot" och klappade på mitt ben lite - och hon satte sig fot och släppte apporten fint på mitt kommando.
Och händer det igen, så gör jag om samma sak. Detta får vi träna ännu mer på, men inte ens på tävling får hon bete sig. Inte sagt att jag blir arg på henne, men blir det fel så kommer jag styra upp det även på tävling, med risk för att nolla momentet. Bara hem å träna ännu mer (men det har blivit betydligt bättre än i sommras!).

Hopp-sitt-hopp: 5 (10)
ek, avslut
Hon hoppade ut och satte sig fint på kommando, men jag tror det var på tillbakavägen det strulade lite, därav ek.
Men vi nollade det inte och hon skötte sig bra. Detta var mer en träningssak och mitt strul än att hon gjorde nåt. Så det är skönt.

Fjärren: 8 (16)
Nånstans drog jag på mig ett ek, därav poängen. Men hon la sig när jag sa, och satte sig när hon skulle. Flyttade ingenting och låg stabilt. Det enda är att jag kan ha lite för långsamma armrörelser för högsta betyg. Men fjärren är jag väldigt nöjd med!

Helhetsintryck: 6,5 (6,5)
Här kommer dagens kommentar!
Okoncentrerad. Föraren förvärrar för hunden.
Jag garvade gott när jag läste det!
Ja, jag är med på varför alla betyg är som de är, och jag förstår kommentaren. Men det hade inte varit en lika bra tävlingserfarenhet om jag inte bestämt mig för att använda mig av typ hundra extra/dubbelkommandon. En åskådare som jag träffat tidigare tycke inte att mina ek var felaktiga eller onödiga, utan att de kom när det behövdes (och att domaren var snål med poängen, haha! men jag förstår poängen), med undantag för ett i fria följet. Tack du, det var skönt att höra. :)





All and all, det var en bra tävling och en bra tävlingserfarenhet. Och framförallt är jag glad att vi skippade pressen att prestera idag. För er som räknat så blev det 134p. Inte nåt att skryta med alls i poängväg, men vilken skillnad på känsla det var mot för förra lydnadstävlingen (den inofficiella). Nej, det var inte den där känslan "Åh fy fan vilken bra dag, detta kan ju faktiskt gå vägen idag! Åhhh, hon är sååå på hugget idag".
Nej, det var inte alls så, men det var en mer avslappnad känsla av att detta ska bli kul. Oavsätt resultat. Och det känns skönt att få usla poäng för att jag dragit till med typ hundra ek, men att Zonda var hyffsat med mig och verkade ha trevligt på plan, än att få usla poäng och känna att hon är med mig i vartannat moment, och sen inte alls, för att sen stänga av helt och deppa ihop. Då blir ju jag oxå depp.

Nästa helg är det KM på min klubb och då har jag anmält oss till Rallylydnaden, det blir kul, sisådär lagom seriöst och helt inofficiellt :)

Och helgen därpå blir det officiell rallylydnadstävling gånger två, kommer bli najs.
Och har vi tur den helgen så kan vi bli uppflyttade till fortsättningsklass, DET vore najs!

Världens klokaste Zonda hälsar till er!

Jaa... Men då är väl hösten här

Ja, det har varit lite sparsmakat med blogginlägg på senaste. Jag har TÄNKT blogga! Jag har tom letat på bilder jag TÄNKT lägga upp. Och Topics jag TÄNKT skriva om. Jag har till och från haft så mycket idéer om vad jag vill skriva om att det blivit pankaka av allt. Eller ja, det blev väl inte ens det, det blev ju inte nåt inlägg alls. :P


Men i alla fall, sen senast jag bloggade så har jag hunnit med två tävlingar. En inofficiell lagtävling i lydnad (Augustikannan) och en officiell i Rallylydnad. Lydnadstävlingen var för nån månad sen och Rallytävlingen i helgen som var.

Lydnadstävlingen så tävlade jag i klass 2. Det gick åt helvete rent ut sagt. Platsen låg hon på (10) trots blött i gräset och regnigt. Men resten av momenten var det värre med. Fria följet NOLLADE vi... seriöst... noll... ja, det var noll, men va hände där? Hon hade ju gått som en stjärna bara några dagar innan! Men nej. Denna dag ville Zonda egentligen inte alls gå upp. Hon hade MYCKET hellre legat kvar i sängen och gosat med husse, och det märktes på hela henne. Zonda är ju aldrig på "dåligt" humör. Hon är aldrig "sur". Men den dagen var hon inte på nåt humör alls. Hon var som avtrubbad och jag fick verkligen inte igång henne på uppvärmningen.

Efter det misslyckade fria följet var jag rätt sur och då var det nån peppande goding som ropar från läktaren "KOM IGEN SANNA!" ... och trevliga Sanna svarar med ett TYYYST mot läktaren.
JA, jag ville sätta mig i bilen och dra till närmaste hamburgeria och tröstäta tills jag mådde illa.
Vad lyckas min lilla fluff med på nästa moment då? Jo, nästa moment var "Läggande under gång" och då helt plötsligt satte hon en TIA?
Likaså på inkallningen, tio!

Och sen var det dags för rutan och apporten. Låt säga att hon inte alls kunde nåt av dom. Apporteringen bröt jag henne i och röt typ "Nähedu, du tar inte sönder deras tävlingsapporter!" För hon LA SIG ner och började gnaga på den! Morr... Aja, där är jag rätt nöjd att jag bröt henne.. ja, hon drog efter apporten innan kommando oxå.... Anywho...

Hopp över hinder kunde hon helt plötsligt inte heller. Alls.

Men Fjärrdirigeringen däremot!
Hade jag inte varit lite otydlig vid sista skiftet så hade hon satt tio där med. Men istället blev det åtta.


VA FAN! 92p lyckades vi skrapa ihop. Vad hände där liksom? Och vi hade tränat bra.. men men... Jag tänker bara komma ihåg tiorna! Annars kommer jag bli knäpp.

Just ja, mitt lag vann den lagtävlingen, det gick superbra för alla utom mig, haha!





Rallylydnadstävlingen då?
Det var vår första officiella Rallylydnadstävling i Nybörjarklass (har varit med på ett inoff KM för ett år sedan) och jag kände mig totalt sinnesförvirrad hela morgonen. Men Zonda var på bra humör så jag hakade på henne :) Och dagen slutade på delad förstaplats på 99/100p! EN enda nos i backen (därav -1) och det var vid fösta skylten - efter det var hon HELT med mig! Och jag varken gick vilse eller visade min hund fel saker! Så nöjd! Goa lilla vovva! Så härligt när träning och tävling får stämma överens!!!
...så... jag har anmält oss till en dubbeltävling i Linköping om bara några veckor. Får vi två godkända den dagen så blir vi uppflyttade! Hoppas hoppas!!!
Och det är flera från min klubb som ska åka, vilket gôtt gäng vi kommer bli!

Efter nederlaget på Lag-Lydnadstävlingen så anmälde jag mig till två tävlingar omgående, dels ovanstående rallytävling och en till helgen i Lydnadsklass 2. Den är på en klubb jag aldrig varit på, så det ska bli spännande! Hoppas de har en bra appellplan att värma upp på!!!

Plus att mellan linköping och den tävlingen i helgen är det KM på min klubb. Denna höst kommer jag och Zonda ha tävlat mer på två-tre månader än vi gjort under hela hennes 4,5 åriga liv. Hoppsansa! :D

Tränade idag, denna gång lydnad inför tävlingen i helgen.
Gick väl ändå hyffsat. Tränade för länge bara... att jag aldrig lär mig.
Och bad en kommendera oss, och det var nyttigt, för Zonda började stanna och kolla på den personen. Ojsan, har vi tränat så lite med kommendering?! Uppenbarligen!
Körde fjärren - den var lätt en tia! Underbara vovva!
Körde hoppet och apportering oxå. Hon la sig inte och bet på apporten, hon drog inte innan kommando. Tvärt om, hon gjorde precis vad hon skulle. Skönt att det problemet börjar ge sig.
Hopp-sitt-hopp gick över förväntan. Hon satte sig snett framför hindret, men hon hoppade ändå tillbaka, och fuskade inte. Det är skönt. Det orkar jag inte peta mer i innan tävling.

Vad som, inte helt förvånande kanske, som jag tycker är svårt, det är Rutan. Har försökt träna in den på flera olika sätt, men mest med olika typer av target i rutan. Idag körde jag helt utan target och bara med klicker. Om hon inte sprang fram hela vägen eller sprang och ställde sig på ena sidan, då sa jag bara "hoppsan" (ah, typ) och sen gjorde vi om. Och jag TROR och hoppas att det släppte lite att hon verkligen vill ha en target i rutan, för tidigare har hon inte gått in om det inte varit en target där. Det hade varit skönt. Men ja... jag tror inte hon kan den till helgen, om jag ska va ärlig ^^


Körde ett läggande under gång och första gången så la hon sig inte, utan nån ful halvligg, men inte alls med några armbågar i backen. Så vi gjorde om, då la hon sig fint.
Körde Fjärrdirigering idag oxå, så snyggt hon gjorde det! Glad!


Men som ni hör så tränade jag på tok för länge (tränade linförighet redan innan kommenderingen). Men jag lärde mig nånting i a f :)
Ska försöka att inte ta lika lång tid på mig innan nästa blogginlägg kommer.

Ta hand om er!

Sommaren är här!

Nu var det en stund sedan jag bloggade senast, och lite har vi ju hunnit med :)
Jag har dels velat lära Zonda att hämta metallapporten, vilket kan va en utmaning för pumis, inte alltid de vill ta i den. Men nu är det ju en pumi jag har, så då nöter jag inte hämtande av metallapport, nej, vi tränar på att hämta en massa annat. Visst, vanlig träapport, så att hon vet vad som ska göras, vad kommandot betyder...

Men även massa andra konstiga saker tränade vi på att både hålla och hämta. Klotången var lite märklig, men gick bra, halsbandet förstod hon inte riktigt att hon skulle hämta först, men efter enstund så förstod hon, hon är så söt när man ser att det går upp ett litet ljus på vad jag menar! Hon tyckte att keycasen (platta fyrkanten av metall) var riktigt jobbig och äcklig att ta i och hämta, den gled lite mellan hennes tänder och lät väl oerhört illa i huvudet kan jag tänka mig, men såg nästan hur hon rös, söta gumman. Men när hon fixade det så fick hon MASSVIS med beröm och belöning, och då tyckte hon ju att det var rätt okej, ändå

Och efter det så vart nycklarna rätt enkelt, lite svåra att få tag på möjligen, men sen så kom hon så stolt med dom! Plastcylindern var enkel, men då tog hon i lite för mycket och den knäcktes, aja, så kan det gå! :)

Jag skrev ju i förra inlägget att jag köpt en klövjeväska till Zonda. Nu har vi testat den lite mer och jag tycket den funkar skitbra. Vikterna i väskan består av en jalla-drickyoghurt i vardera ficka med lite sand i (uppmätt lika vikt) och handdukar som utfyllnad. Detta funkar toppen! Sand far inte omkring i flaskorna så som vatten gör :) Jag varvar på klövjepromenader hurvida hon har väskan eller inte, mot slutet får hon oftast gå utan väskan en bra bit, för att får röra hela kroppen på olika sätt, bara nyttigt. Hon störs inte alls av väskan, och det glädjer mig! Hon bryr sig visserligen sällan om saker jag sätter på henne, halsband, overaller å sånt. Och hon blir märkbart tröttare med denna på än utan. Och nu i början så bär jag väskan själv ifall jag tycket det ser ut att gå tungt för henne och ifall vi gått länge.

Detta, borra ner nosen i gräset, är Zondas favvohobby på våren, sådana dagar är jag verkligen ledsen att vi inte har tomt. Men ja, då får jag ju chansen att hänga lite mer på Jönköpings Brukshundklubb ;)

 Ja, min underbara hund är ju med oss precis överallt. Bland annat på strippenkörning. En så jävla bra dag! Och min underbara hund visade att dessa monsterbilar med över tusen hk inte ens får henne att lyfta ögonbrynet. Värmen däremot, var mycket värre, tur nog fanns mycket skugga att tillgå! Och vatten!

Dagen för team White Trash GTR slutade med ett nytt svenskt rekord i 4wd. Allt lirade och var så jävla bra. Alla var trevliga och goa! Underbar dag!

Gumball har passerat stan, denna han vi hitta innan de åkte vidare. Just detta är 90-tals hunken David Hasselhoffs åk, en Audi R8. Hehe :)

En hel del tid har dock gått åt promenader och mys, balkonghäng med "mormor" och posande framför kameran ;) Bästasta Zonda ställer upp!

Nu ska vi iväg på semester en sväng, och Zonda ska oxå få ha lite semester hoppas jag. Ses alla vänner!

"Hunden i City"

Lördagen har vi spenderat i Jönköpings city. Det var nämligen jippot "Hunden i City" i Rådhusparken. Jönköpings Brukshundklubb (vi) hade med oss ett gäng agilityhinder och stängslat av ett litet område för hundfreestyle. Freestylen är i startgroparna i Jkpg, hoppas det kan komma igång fler ekipage! Jag är så himla färsk på freestylen, men va fan vi fick minsann visa upp vad vi kunde ändå, jag och Zonda.

Zonda the Awesome Pumi fick jobba ordentligt idag. Hon blev nämligen "prova-på-freestyle-hund" för en massa barn som kom förbi idag. Barn från ca 5 år och uppåt. Det är kul att se att hon verkligen försöker förstå vad som förväntas av henne, oj vad hon jobbar! Att få henne att gå fot på en femåring är inte det lättaste, då de pratade så tyst att hon inte ens hörde kommandona, men va tusan, då får jag tänka och lirka lite, och vips så går Zonda skitsnyggt fotgående på en unge som är nästan lika liten som henne själv. På lite större ungar kunde vi köra "Mellan" och "Slalom", det går alltid hem, både hos hund och unge. När Zonda började bli lite väl frustrerad körde vi lite "Snurra", den kan och älskar hon. Och ja, det brukar gå hem hos de flesta det med, för fort går det.

Vi träffade även några pumiägare - även en annan pumi. Den och Zonda blev vänner omgående. Gulliga var dom ihop! Och så träffade vi  några som väntar på att få hem ett litet monster, en egen lite pumivalp. Åh vad jag är avis, jag vill oxå ha en.... en till... nu helst.

Det blev även en klövjeväska inhandlad idag. Den sitter väldigt bra och även om den ser lite stor ut så sitter den bättre än alla andra jag prövat hittills, ruffwear inkluderat. Visst, väskorna är lite stora, men vikten lägger man ju ändå längs fram (det går att sätta fast det inuti så det ligger hyffsat still). Okej, inte en enda sak, utom möjligen kopplena, har passat perfekt från början, det mesta måste jag pumi-anpassa, men den satt bäst hittills och vikten kommer hamna över manken och inte över ryggen, det är det viktiga. Detta är oxå det första i rosa jag har köpt till min hund. Funderade på limegrön oxå, men ska det va så ska det! Det är en mycket extremare rosa än vad det ser ut som på bilden, me like!

Just ja, nyligen fick hon en ny leksak. Det ser ut och känns som en avlång tennisboll - och den har PIP i sig! AAMAAGAAAD säger Zonda! En pip som inte går att slakta på två minuter, gött! Lyckan i dom ögonen!

Häromdagen myste vi i gräset och delade vi på ben i solen, och ja, ben är mycket godare när matte håller i dom. Mycket godare faktiskt.

Hon har kämpat riktigt bra idag min älskade lilla Zonda. Hon har legat plats när jag bett henne, trots mycket stök och massa hundar, ungar och folk runt i kring. Hon har jobbat med alla olika barn när jag bett henne. Hon har faktiskt jobbat lite med mig oxå en del idag, detta med MYCKET störning!
När vi kom hem blev det att ligga i solstolen på balkongen för fröken Zonda och vila upp sig ett par timmar innan det ens var att tänka på promenad, för hon är så fantastiskt trött! Men hon är trött och nöjd, så jag är väldigt glad!

Imorn ska vi försöka komma iväg på sökträning. Vi är rätt trötta på lydnaden, men det finns så mycket mer man kan träna!